Faktafel hjälper inga flyktingar

Ledare

Utgifterna för flyktingmottagningen är högre än Migrationsverkets kostnader för initial asylmottagning, skriver professor Mats Hammarstedt.

Antalet människor som söker asyl i Sverige slår rekord i år, och antalet asylsökande förväntas ligga på höga nivåer även framöver. Varje sansad person inser naturligtvis att Sverige ska ta ansvar i flyktingkrisen och att det är angeläget med en balanserad diskussion om hur många flyktingar Sverige ska ta emot och hur flyktingarna ska integreras.

Alltför ofta tar dock förenklade kalkyler och faktafel plats i flyktingdebatten. Ett exempel på förenklade kalkyler är de kostnadskalkyler som likställer kostnaderna för flyktingmottagande med Migrationsverkets kostnader för den initiala asylmottagningen. Detta innebär att man endast fokuserar på delar av de kostnader flyktingmottagandet medför. Hit hör exempelvis Vänsterpartiets Nooshi Dadgostars debattartikel i Svenska Dagbladet den 17 december i vilken kostnaderna för flyktingmottagningen reduceras ner till just de kostnader som belastar Migrationsverket. Dessa beräknas uppgå till 60 miljarder kronor år 2016.

Problemet med denna siffra är att den endast omfattar Migrationsverkets kostnader för initial asylmottagning. Efter detta kvarstår omfattande kostnader för bland annat socialbidrag, bostadsbidrag och andra transfereringar samt offentlig konsumtion. Det är således fel att likställa kostnaderna för flyktingmottagning med Migrationsverkets kostnader för initial asylmottagning.

I samma fälla går de hemmasnickrade kalkyler som presenterats av, får man anta, välmenande humanister som vill övertyga opinionen om att kostnaderna för att ta emot flyktingar är så låga att de knappt behöver diskuteras. Hit hör Henrik Schyfferts uppmärksammade inlägg från september. Efter att ha ställt Migrationsverkets kostnader för asylmottagning för år 2015 i relation till storleken på den svenska befolkningen konstaterade Schyffert att kostnaderna för flyktingmottagandet kunde finansieras om varje svensk avstod några pizzor, en Fanta och sitt abonnemang på Netflix.

Fredrik Virtanens inlägg i Aftonbladet den 5 december driver samma linje och konstaterar att ingen behöver köpa sämre rödvin för att Sverige tar emot flyktingar. I Dagens Nyheter den 3 december konstaterar sociologen Roland Paulsen att Migrationsverkets prognos över kostnader för asylmottagningen för år 2016 uppgår till ovan nämnda 60 miljarder kronor. Därefter kastar han in den gamla överflödssymbolen julhandeln i debatten och låter påskina att en inställd julhandel skulle kunna finansiera kostnaderna för flyktingmottagandet.

Utöver de förenklade kalkylerna finns så faktafelen. Dessa framförs förvånande nog även av personer med ansenlig politisk tyngd. Ett sådant fel är den alltför ofta återkommande ”sanningen” att det i genomsnitt tar sju år innan en nyanländ flykting får arbete i Sverige. Detta framfördes av Carl Bildt den 13 december i programmet ”Köttberget checkar ut” i SVT, samt av LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson i Dagens Industri den 16 december.

Problemet med denna ”sanning” är att den inte är sann. Fakta från Statistiska Centralbyrån visar istället att ungefär hälften av de flyktingar som kommer till Sverige har sysselsättning efter åtta år i landet. Skillnaden mellan att ungefär hälften av flyktingarna kommer i arbete efter åtta år och det felaktiga påståendet att genomsnittstiden för att komma i arbete är sju år är markant. Mot bakgrund av att en del flyktingar inte alls kommer i arbete är det till och med tveksamt huruvida det ens med säkerhet går att beräkna genomsnittstiden fram till att flyktingar får sitt första arbete i Sverige.

Sverige har inte haft en väl fungerande integration av flyktingar på årtionden. Den offentliga sektorns kostnader för integrationen av flyktingar är därför högre än de kostnader som är förenade med det initiala flyktingmottagandet. En onyanserad debatt baserad på förenklingar och felaktigheter förbättrar knappast situationen. Debatten bör handla om hur integrationen av flyktingar ska förbättras. Den bör baseras på fakta och fokusera på vilka åtgärder och reformer som är nödvändiga för att detta ska bli möjligt. Det är bara då en framtida integration kan bli lyckosam.

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Smålandsposten så godkänner du samtidigt våra regler.

På smp.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på smp.se. På tider då Smålandspostens webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på smp.se

smp.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på smp.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Smålandsposten som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.