Femtioåtta av hundra
Men oaktat vilket block som blir störst efter den pågående sluträkningen, frågan verkar i skrivande stund ännu öppen, kvarstår ett grundläggande faktum som inte går att bortse ifrån. Sex av tio väljare vill ha en annan samhällsutveckling än Stefan Löfven. Svenska folket röstade med förkrossande majoritet mot skattehöjningar, vinstförbud i välfärden och förslagen om att bredda det välfärdslöfte som redan i befintligt skick krackelerar betänkligt. Löfven fick ett tydligt besked i den ”folkomröstning om välfärden” han i svulstig retorik karakteriserade riksdagsvalet som.
Oaktat hur man ser på Sverigedemokraterna och hur man vill att de andra partierna skall relatera till dem, så har partiet i många sakpolitiska frågor mer gemensamt med allianspartierna än med Socialdemokraterna.
Tillsammans fick Sverigedemokraterna och allianspartierna femtioåtta procent av väljarnas stöd. Det innebär att sex av tio väljare har ställt sig bakom partier som säger:
• Ja till sänkt skatt på arbete, nej till skattehöjningar.
• Nej till Socialdemokraternas förslag om det vinstförbud som skulle slå undan benen för valfriheten i välfärden.
• Ja till att luckra upp arbetsmarknadslagstiftningen och skapa större flexibilitet i Lagen om anställningsskydd (LAS).
• Ja till genomgripande påföljdsreformer med högre straff och fler utvisningar av utländska brottslingar.
• Nej till Socialdemokraternas och Miljöpartiets ineffektiva klimatpolitiken med flygskatter, indexerad bensinskatt och elcykelsubventioner.
• Ja till att på allvar konkurrensutsätta jobbförmedling och avveckla Arbetsförmedlingen.
Löfven har målat in sig i ett retoriskt hörn. Under valrörelsen ägnade han stor möda åt att sätta bilden av Sverigedemokraterna som ett högerparti.
Och tittar man på hur Socialdemokraterna beskrivit Centerpartiet och Liberalerna, vars gunst de nu trånar efter, är det i ungefär samma ordalag. Centerpartiet är till ”höger om Djingis Khan”, som den politiska redaktören vid socialdemokraternas husorgan Aftonbladet uttryckte saken i somras.
Det är naturligtvis valpropaganda ämnad att skrämma villrådiga mittenväljare. Men det stämmer så tillvida att såväl Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna alla mötte väljarna med besked om genomgripande borgerliga reformer.
Alldeles oaktat om de har något gemensamt i övrigt, eller om det är rimligt eller orimligt för dessa partier att samarbeta med varandra, så betyder det att det finns en tydlig riksdagsmajoritet för en sådan agenda.
Vi fick ett resultat där sex av tio väljare ställde sig bakom partier som enligt Socialdemokraterna förespråkar en ”ansvarslös skattesänkarpolitik”. Om Löfven tar sin egen retorik på allvar borde han frivilligt gå i opposition och ägna mandatperioden åt att bilda opinion mot den reformagenda det nu finns en tydlig riksdagsmajoritet för.
