Fiendens fiende rustas

Ledare Artikeln publicerades

Min fiendes fiende är min vän, är inte bara ett talesätt utan en doktrin som tillämpats så länge det funnits konflikter i världen. Andra världskriget är bara ett exempel, när de allierade tillsammans med Sovjetunionen till slut lyckades knäcka Nazityskland. Det är också så man kan betrakta den historiskt största vapenleveransen som nu sker från USA till Saudiarabien.

Det är en del i en upprustning, där huvudorsaken stavas Iran. I såväl Israel och arabstaterna som i väst växer oron över utvecklingen i den revolutionära islamiska staten. Misstankar om en framtida iransk tillgång till kärnvapen tas på allvar. Vapenleveranserna kan därför främst förklaras i försvarstermer och maktbalans. I det iranska missilprogrammet finns för övrigt redan i dag kapacitet att nå så långt som in i centrala Europa.
I rapporteringen har det antytts att leveranserna skulle rubba säkerhetsbalansen med Israel, i negativ mening. I själva verket har Israel välkomnat avtalet och ser en chans att utveckla handelsrelationerna med arabstaterna.

I det perspektivet kan man också placera de svenska vapenleveranserna av avancerade pansarvärnsrobotar till samma område, även om det rör sig om ett avtal som tecknades av den socialdemokratiska regeringen 2002. Ingångna avtal kan inte rivas upp. Å andra sidan finns inga skäl att anta att nuvarande regering skulle ha gjort en annan bedömning.
Det är alltid enkelt att kritisera den svenska vapenexporten i opposition, eller utifrån en position där man inte behöver ta ansvar. Så är också denna tidnings linje att mänskliga rättigheter bör väga tungt när avtal om vapenleveranser ska tecknas. Saudiarabien är ett land utan demokratiska fri- och rättigheter och som utmärks av sitt kvinnoförtryck. Men, något paradoxalt kan man tycka, är det samtidigt en västtillvänd nation och en viktig allierad i en allt mer osäker del av världen. Det har också gjort att landet haft problem med islamistiska terrorgrupper, och utan kraft för kungadömet att slå tillbaka skulle situationen ur ett mänskligt rättighetsperspektiv i vart fall inte bli bättre. Det skulle också ses som en provokation om den västliga sfären, till vilken Sverige tillhör, bröt försvarssamarbetet med saudierna.

Det finns uppenbarligen en viss diskrepans mellan det svenska regelverket och tillämpningen av detsamma. Man kan se det som hyckleri, men också betrakta affären utifrån insikten att det inte finns något svart eller vitt i världen – bara olika nyanser av grått.