Annons

Fimpa angiveriet

När det illa genomtänkta förbudet mot rökning på uteserveringar och vid krogentréer träder i kraft den första juli i år kommer stora problem med kontrollen av att detta efterföljs att föreligga. Så pass stora problem att kommunerna nu sägs behöva allmänhetens bistånd för att hantera situationen.
Ledare • Publicerad 21 mars 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Fredrik, Varfjell

Det är förstås krogägarna som bär ansvaret för att uteserveringarna blir rökfria, men att dessa mangrant kommer att hålla efter sina gäster är ingalunda självklart. Idealt skulle kommunala inspektörer vara på plats och se till att förbudet efterlevs, men de är alldeles för få för att kunna ha uppsikt överallt.

Återstår då allmänheten, som man alltså tänker sig skall tjäna som informationskälla för kommunerna. Lösningen kan tyckas nog så enkel och logisk men är i själva verket djupt bekymmersam, och det av flera anledningar.

Annons

Man kan för det första begrunda hur rimligt det är att det offentliga förlitar sig på att medborgarna skall agera som dess informanter istället för att förordna om fler inspektörer eller helt enkelt låta bli att lagstifta mot rökning utomhus. Vad gäller angiveriet om rökning är den pågående privatiseringen av samhällets ordningsupprätthållande uppgifter så att säga inbakad redan från början. I motsats till de privata säkerhetsföretagen skall dock kroggästerna beredvilligt utföra sitt värv gratis, i den heliga folkhälsans tecken.

För det andra måste idén om allmänhetens behjälplighet ses mot bakgrund av att samhället blir alltmer reglerat och övervakat. Att man från det offentligas sida drar in den enskilda medborgaren som en medaktör i den utvecklingen är inget att hurra för. Man kan på goda grunder ifrågasätta det skäliga i att skapa ett angiverisystem och uppmuntra storebrorsbeteende hos gemene man; här infinner sig lätt mindre trevliga historiska associationer. Frågan är vad för slags samhällsklimat man tror sig bidra till med ett sådant system, om man över huvud taget ens reflekterat över den aspekten.

Det är för det tredje sannolikt att angiverisystemet kommer att fungera dåligt. Många kroggäster lär inte bry sig om att anmäla övertramp till överheten, eftersom de är ute för att umgås och roa sig och inte känner för att kasta sig över sina telefoner och ringa till någon anonym kommunal tipslinje. På somliga krogar och i somliga områden kommer människor att vara mindre benägna att höra av sig med klagomål till kommunen än på och i andra, vilket för med sig skevheter i lagens tillämpning.

Någon konstaterade en gång med glimten i ögat att folkhälsa är för folkrepubliker. Även om detta inte var allvarligt menat stämmer det medborgerliga angiverisystem som diskuteras beträffande rökning på uteserveringar onekligen till viss eftertanke. Det är inte önskvärt att driva kampen mot rökning hur långt som helst och till vilket pris som helst, speciellt inte när det rör sig om förhållandevis små hälsovinster och lokaler under bar himmel.

Mathias Persson
Annons
Annons
Annons
Annons