Flygplatsdöden allt närmare

Ledare Artikeln publicerades

Som väntat har flygskatten drabbat svenska flygplatser negativt. Men ändå har de inte fått se skymten av den ekonomiska ersättning som utlovats av regeringen. Växjö flygplats, som inte ens har rätt att ansöka om kompensation, drabbas hårt.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Innan flygskatten infördes av den rödgröna regeringen första april förra året hade det varnats från flera håll att en sådan skatt skulle ha försumbar effekt på miljön, och att den däremot skulle få märkbara konsekvenser för inte minst infrastruktur och näringsliv i ett flertal svenska regioner då flygskatten beräknades påverka flygbolag och flygplatser negativt.

Att flygskattens kritiker fick rätt visas av färsk statistik från Trafikstyrelsen. Av landets flygplatser har de flesta tappat i passagerarantal, om man jämför årets första kvartal med det första kvartalet under 2018. För Växjö Smålands Airport ligger minskningen på hela arton procent.

En del av nedgången för Växjös flygplats beror förvisso bland annat på att utrikesresandet minskade när Wizzair beslutade att inte längre flyga året runt. Men det är inte den enda orsaken. Nedgången för inrikesflyget står för en betydande del av den förändrade statistiken: Växjö flygplats tappade sex procent jämfört med 2018, något som flygplatsens vd Ulf Axelsson sätter i direkt samband med flygskatten.

Ingen var ovetande om att detta skulle bli följden när flygskatten infördes. Ändå gick man vidare med den.

Regeringen avsatte förvisso i budgeten för 2018 nästan åttiofem miljoner kronor för att kompensera flygplatser som tog skada av flygskatten. Med vårändringsbudgeten ligger nivån för 2019 på totalt nittionio miljoner.

Men trots att flera flygplatser har skickat in underlag för att ta del av kompensationen har ingen av dem sett röken av någon ersättning. Löften om stöd betyder föga om de aldrig omsätts i handling.

Det finns dessutom ytterligare ett krux med flygskattkompensationen som ställer till det, bland annat för just Växjö flygplats. De enda flygplatser som kan ansöka om kompensation är nämligen flygplatser i Norrland och på Gotland.

För Växjös del så drabbas alltså flygplatsen i dubbel bemärkelse – först av de skadliga effekterna av flygskatten som sådan, sedan av att man inte ens har rätt att ansöka om kompensation.

I ett stort, avlångt och glesbefolkat land som Sverige är flyget en nödvändig del av infrastrukturens komplexa väv. Med väl placerade flygplatser runt om i landet förbinds Sveriges olika landsändar och områden med varandra, liksom Sverige med omvärlden. Tåget i all ära, men utan en fungerande flyginfrastruktur är det svårt att göra verklighet av visionen att ”hela Sverige skall leva”.

Idén att införa flygskatten var dum redan från början. Det hade varit betydligt bättre att satsa på teknologisk innovation, som bevisligen har kunnat dra ned på flygets klimatpåverkan – och det utan att ta död på de för landsbygden och småstäderna så betydelsefulla regionala flygplatserna.

Nu står vi dock här med flygskatten ändå, trots M/KD-budgetens hedervärda försök att avskaffa den. Och sakta men säkert kryper flygplatsdöden allt närmre.