Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2009-07-31 | Uppdaterad 2009-07-31
Djurskyddslagen är krånglig och svåröverskådlig. Lagen infördes 1988 och har sedan dess lappats och lagats ihop i omgångar, utan att ett helhetsgrepp tagits. Den borgerliga regeringen ser nu över lagen i sin helhet och utgångspunkten är att djurens välbefinnande ska värderas högre än detaljreglering för sakens skull.
Storleken på ett kobås mätt i centimeter kan aldrig bli mer relevant än hur kon i själva verket mår. Den insikten har emellertid inte alltid följt med när djurskyddslagslagen tolkats av myndigheterna. Därför är det helt på sin plats att djurens välbefinnande nu blir en faktor att räkna med på allvar när regeringen ser över djurskyddslagen.
Med de rödgröna vid makten var modellen att alla djur skulle fogas in i lika stora bås, för att må lika bra. I realiteten har den skruvade visionen om likformighet visat sig ge allt mer krångel för den enskilda bonden och tveksam effekt på djurens hälsa och trivsel. När regeringen med jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) i spetsen nu ger landshövdingen i Värmland, Eva Eriksson, i uppdrag att se över lagen och att djurens välbefinnande ska införlivas i den nya lagstiftningen blir skillnaden mellan regeringsalternativen tydlig.
Ett av de tidiga besluten när de fyra borgerliga partierna tog över 2006 var att avskaffa Djurskyddsmyndigheten. Myndigheten som anställde tjänstemän från Djurens rätt, ville förbjuda fiske med levande agn och närmast knäckte framgångsrika ekologiska jordbruk med orimliga krav om ligghallar för samtliga djur - trots att den berörda rasen var anpassad att leva utomhus under årets alla årstider. Djurskyddsmyndigheten inrättades av socialdemokraterna med stödpartier. Starkaste påhejare var miljöpartiet, som fick se sitt förra språkrör Matz Hammarström inta posten som generaldirektör.
Det måste klargöras att man inte behöver vara en radikal djurrättsaktivist för att tycka att djurskyddet är viktigt. På ytterligheternas kant deklareras ofta idén om att djur har rättigheter som ska värnas. Men det är en vriden uppfattning, som om den dras till sin spets leder till att distinktionen mellan djurs och människors värde blir mindre och människovärdet därmed urholkas. Det är människan som är en rationellt tänkande varelse, med förmåga att avgöra vad som är rätt eller fel, gott eller ont. Människans natur är unik och hennes värde är långt högre än djurens.
Synen bör vara att människan har skyldigheter att vårda djuren. Det är människans ansvar att djuren mår bra och för det krävs mat, omsorg och en god miljö. Frågor av rent estetisk karaktär är en lugnt idisslande ko helt ointresserad av. Engagemanget för djurens sak brukar proklameras högst ifrån vänsterkanten, men när det handlar om lagens reella betydelse framstår borgerlighetens politik som mer tilltalande. I alla fall om man är ko.
Det är väl jättebra att djurskyddslagstiftningen ses över. Att alliansen skulle ha mer intresse av att skydda djur än oppositionen, är däremot ett riktigt tramsigt påstående. Alliansen har under de senaste åren gjort sig kända för helt marginalisera djurfrågor, avskaffa djurskyddsmyndigheten, och konsekvent sätta näringsintressen framför djurens intressen. Det är inte vänstern och miljörörelsens fel att djurfrågor kopplas till deras partier. Det är faktiskt alliansens fel som inte driver de frågorna. Ja förutom möjligen Marit Paulsen då.
Det är inget fel på djurskyddslagen men tillämpningen när djurägarna sätter sig på tvären. Människor som "är rationellt tänkande varelser" och ändå tycker sig ha rätt att bestämma över andra varelsers väl och ve ska inte ha hand om djur. Om de vill ha egna regler blir det krångel liksom det blir med allt annat där folk vill sköta sig själva.
När det gäller ligghallar och storleken på bås och boxar är det så att ingen vet i förväg vilken typ av eller vilken storlek på djur som så småningom kan komma att finnas på anläggningen. Därför måste, för att minimera krånglet, standardmått användas vid tillståndsgivning liksom kravet på ligghallar eftersom det senare kan bli fråga om byte till mera ömtåliga djur.
Djurskyddslagens 2 §: Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.
Eftersom olika djurägare tydligen har olika syn på vad som ryms i de begreppen så måste det finnas ett regelverk och en tillsynsmyndighet som ser till att detta följs. Grunden för alltihop är att alla djur ska må bra men eftersom inte alla djurägare har den inställningen måste den stränga djurskyddslagen finnas till, det måste även vi andra som är rationellt tänkande människor hjälpa till med att bevaka.
Ledarredaktionen måste frukta Djurens Rätt. Vet inte för vilken gång i ordningen som den producerar tjuvnyp på Djurens Rätt. Om jag inte är fel informerad så arbetar den tjänsten (det var väl bara en) som tidigare arbetade på Djurskyddsmyndigheten (som före det hade haft en anställning på Djuren Rätt) idag på Jordbruksverket. Det torde innebära att ledarskribenterna bör förorda nedläggning även av Jordbruksverket. För inte kan vi väl ha en myndighet som ansvarar för djurskyddet som har en fd anställd från en djurrättsorganisation (ironi). Det vore även intressant att få veta ifall det finns någon saklig kritik mot tjänstemannen i fråga. Har han/hon gjort ett dåligt jobb?? Jag tror för övrigt att Jordbruksverket delar uppfattning om att det strider mot BrB att agna med levande fisk. Har ledarskribenterna tagit del av forskningen rörande fiskarnas förmåga att känna och uppleva?



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA