tisdag 09 februari 2010
tisdag 09 februari 2010
Ledare 2009-11-07 | Uppdaterad 2009-11-06
Förenings-Sverige både suckar och pustar ut. Det kunde ha varit bättre, men många hade trott att förslaget skulle blivit ännu sämre. Men förslaget om en sexprocentig moms på second-hand handeln och skattebefrielse för mindre föreningar är trots allt acceptabelt.
Under många år har second-hand butikerna varit en av landets skattefria zoner. Om de drivits av ideella organisationer eller samfund. Det har det funnits starka skäl för. Länge var andrahandsbutikerna en möjlighet för människor med inga eller mycket låga inkomster att till en billig penning köpa skänkta möbler, husgeråd eller kläder. Verksamheten erbjuder sysselsättning åt människor som hamnat utanför arbetsmarknaden. I den mån det görs någon vinst går den inte till ägare utan till grupper som hemlösa. Alla vinner - utom då möjligen Skatteverket.
Ingen protesterade förrän EU-kommissionen ansåg att även föreningsdrivna second-handbutiker ska beskattas som andra affärer. Och samtidigt kom hela Förenings-Sveriges regelverk på bordet. Hur är reglerna för moms på lokalhyror? Här kolliderade de vanliga bestämmelserna som gäller för marknaden och den kultur som råder i civilsamhället. Oron växte för momsbelagda kyrkkaffen och föreningslokaler. En utredning som i somras föreslog fortsatt skattefrihet för delar av den ideella sektorn lugnar inte Riksidrottsförbundet som oroas över folkrörelserna allt mer betraktas som en del av den kommersiella världen.
Sådana tendenser finns ju. Från knattefotboll till elitidrott är steget långt. En och annan kommersiell second-hand butik har också dragit nytta av särreglerna för föreningar och därmed tvingat fram en föga önskvärd reglering. Men någonstans speglas i denna fråga att det också finns en gräns mellan civil samhälle och marknad å ena sidan och föreningar och offentlig verksamhet å andra sidan. Arbetstidsregler kan inte omfatta frivilligledare på läger eller hajk. Skattemässiga undantag för second-hand butiker kan te sig märkliga för ekonomen som tänker i termer av vinst och avkastning, men naturliga för den som ser nyttan med ideellt engagemang och socialt ansvarstagande. Om den offentliga sektorns regelverk och marknadens skatter överförs på den friviliga samhällssfären tynar den bort. Vi får ett kyligare och fattigare samhälle. Där den tidigare missbrukaren inte får jobb hos Myrorna. Där kyrkor drar sig från att arrangera soppkök och där scoutledaren ska ha fritidsledarkompetens.
Så konstaterar också utredarna att den ideella sektorn bör kompenseras för de ökade kostnaderna till exempel genom ökade organisationsbidrag. Trots att många föreningar blir skattebefriade och att momsen på second-hand blir så låg som sex procent anses förändringarna alltså vara så omfattande att de kan påverka aktiviteterna i den ideella sektorn.
Vi känner igen det: Först införs en skatt. Sedan föreslås ett höjt bidrag.
Så uppstår ett politiskt spel om vinnare och förlorare där vissa folkrörelser ska kompenseras.
Regeringen har på flera områden öppnat för civil samhället, genom dialog och överenskommelser. Reformer som vårdvalsmodellen öppnar för non-profit sjukvård driven i ideell regi. Långsamt växer en ny syn på Frivillig-Sverige fram. I det perspektivet är trots skattenivån föreningsskatten ett bakslag.
När Lissabonfördrget har gått igenom fult ut så kan Sverige drömma om att ha något att säga till om,
då är det bara att rätta in sig i ledet och lida. Då kanske vi kan sparka hel del politiker
som blir överflödiga för vi knappast alla dessa parlament för att styra oss.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (23 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
