Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2011-03-16 | Uppdaterad 2011-03-16
Stundens allvar i riksdagen i dag illustreras av att kvittningssystemet som skapat sådan osäkerhet vid voteringar temporärt är avskaffat. Mobiliserig pågår inför kammarens beslut där regeringen ser ut att gå mot sitt första större nederlag sedan Sverigedemokraterna deklarerat att partiet ska stötta den röd-gröna linjen och därmed stoppa minskat statligt ägande av Posten, SBAB, Telia Sonera och Vattenfall.
Sverigedemokraternas motstånd till att börsens vanligen allra största ägare ska minska sitt innehav är inte så överraskande. Partier som har en snäv nationalistisk syn på ekonomin brukar sällan försvara frihandel eller utländskt ägande, utan värnar vanligen statligt inflytande i näringslivet. Socialdemokraternas och miljöpartiets inställning förvånar dock desto mer. Möjligheten att ge regeringen en ordentlig näsknäpp tycks väga tungt, för att sedan förmodligen ta nya steg mot tuffare styrningsdokument över de statliga företagen. Bolagen ses då mer som affärsverk än som statligt ägda företag.
För bara några år sedan var inriktningen en helt annan. Det var en Socialdemokratisk regering som släppte in privata ägare i Telia och sedan fusionerade bolaget med finländska Sonera. Då var även vänsterpartiet med på noterna.
I debatten anförs nu vikten av statligt inflytande med tanke på bolagets stora telenät i Sverige. Men den kontrollmakten har staten i dag inte via bolagsstämmor, utan genom Post- och Telestyrelsens verksamhet. Myndighetsutövning och tillsyn är kopplad till lagar som beslutas av riksdagen och förordningar som regeringen författar, inte till aktiebrev och ägande.
Inte heller i fallet med bolånebanken SBAB övertygar argumenten för ett fortsatt statligt ägande. Det är SBAB som mer än något annat bolåneinstitut associeras med bolånerally och slopade räntor på topplån. Storkunder har fått lägre räntor än den som lånat mindre belopp. Här har det statliga ägandet som givit SBAB bättre möjligheter till upplåning både snedvridit konkurrensen och medverkat till lånekarusellen på bostadsmarknaden.
Regeringen har å sin sida inte alltid övertygat genom att motivera privatiseringar eller minskat ägande med att statsskulden därigenom kan betalas av. I det långa loppet är det korrekt, kortsiktigt ger dock de statliga bolagen stora utdelningar direkt in i statskassan.
Ett bättre svar på privatiseringsfrågan är att forna statliga bolag som fått ett breddat ägande mått bra av det. Praktiken bekräftar teorin som säger att det i statliga företag finns en osäkerhet om framtida vinster. Finns makten hos politiker med oklara mål eller hos företagsledningen? Så hämmas företaget av ägarformen. Statligt ägande måste därför motiveras med till exempel moraliska eller andra särskilda skäl. De har knappt anförts i den aktuella debatten.
Efter omröstningen i dag kommer diskussionen föras i termer av vinnare och förlorare i det parlamentariska maktspelet. Eller vilken roll finansmarknadsminister Peter Norman nu får när ett vallöfte inte realiseras. Om sakfrågan, vilket statligt ägande som är motiverat, lär det bli desto tystare.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA