Förmedling i framtiden

Ledare Artikeln publicerades

Alliansen vill lägga ned Arbetsförmedlingen men borde vara försiktig.

Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ/TT

Arbetsförmedlingen är inte ett populärt ställe. De som hamnar i dess register är ofta frustrerade över sina livssituationer och myndighetens insatser bidrar inte alltid till att förbättra läget. Även företagen som annonserar hos förmedlingen är missnöjda, de upplever att man inte får tag på rätt personer för de arbetsuppgifter som de vill få personal till. Inte ens politikerna är nöjda med myndigheten som de verkar vara överens om är för dyr i förhållande till resultat.

Allianspartierna säger sig till och med vara beredda att lägga ned myndigheten ”i dess nuvarande form”. Det är en öppen formulering som hittills mest konkretiserats i att man vill låta privata aktörer ta över uppgiften att matcha arbetsgivare med arbetstagare. Vad som skulle hända med de drygt fjortontusenfemhundra anställda på myndigheten är ännu oklart.

Alliansen har en historia av att föreslå genomgripande reformer för att öppna upp samhället på olika områden. Ofta har det handlat om viktiga steg för att Sverige effektivisera användningen av skattemedel och för att ge medborgare större möjligheter till att forma sina liv efter eget huvud. I vissa fall har reformerna inte följts upp på ett tillräckligt noggrant sätt. Ett exempel är etableringslotsarna och ett annat är systemet med assistansbolag.

När de borgerliga partierna nu vänder blicken mot Arbetsförmedlingen är det viktigt att de har denna historia för blicken. Den liberala tankesmedjan Fores vill hjälpa dem med det genom publikationen Framtidens arbetsförmedling med Andreas Bergström och Lars Calmfors som redaktörer.

Bilden som framträder av antologin är tydlig: Arbetsförmedlingen är viktig trots att den inte är populär och just nu levererar svaga resultat. Man inleder med att förklara att anledningen till detta är att myndighetens karaktär förändrats de senaste åren. Sedan finanskrisen 2008 är det andra grupper som återfinns i Arbetsförmedlingens insatser. Från 2010 och framåt stiger antalet personer med utsatt ställning på arbetsmarknaden stadigt till dagens nivå på över tvåhundrafemtiotusen. Samtidigt dyker antalet personer utan den typen av faktorer till att hamna under hundratusen. Det innebär att dagens Arbetsförmedling till sjuttiofem procent jobbar med personer som har mycket svårt att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden.

Det förklarar inte bara varför resultatet är svagt utan även varför arbetsgivare i stor utsträckning sökt sig till andra aktörer för att hitta anställda. Vilket i sin tur gör att Arbetsförmedlingen fått sämre kontakt med potentiella arbetsgivare.

Analysen från Fores är att det är vanskligt att lägga ned Arbetsförmedlingen, det är inte säkert att privata aktörer gör jobbet billigare och bättre, men att systemet ändå borde liberaliseras. Knäckfrågan är nyanländas etablering och på det området föreslås bättre insatser för att validera formella och icke-formella meriter för att göra vägen till den svenska arbetsmarknaden kortare. Man vill också se effektivare incitament för att nyanlända skall lära sig svenska snabbare och bättre.

Har ni hört det förut? Förslagen låter precis som det som redan genomförs, något som i sin tur talar för Alliansens idé om att lägga ned Arbetsförmedlingen.