Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2009-09-28 | Uppdaterad 2009-09-25
Forum för levande historia, det statliga institut som har till uppgift att informera om 1900-talets stora folkmord, har alltid varit kritiserat.
Nu senast för sin utställning ”På middag med Pol Pot”, som uppmärksammar det märkliga fenomenet, som Sverige upplevde på 1970-talet, att många drivna opinionsbildare var blinda för det uppenbara folkmord som begicks i Kambodja mellan åren 1975 och 1979. En reklamfilm för utställningen har fått särskilt hård kritik i och med att den pekar ut två namngivna personer, Gunnar Bergström och Jan Myrdal, som feltänkare.
Utställningen i sig, som nu visas i Stockholm och senare kommer att turnera i landet, är dock inte alls lika hårt fördömande i sin karaktär, utan märkligt nog ganska mild i sin kritik. Att just Pol Pot-regimens illdåd gjorts till föremål för utställningen beror på att det var en avgränsad händelse i tid och rum. Den var inte sammanlänkad med Kalla kriget på samma sätt som Vietnamkriget. Den var också tillräckligt extrem för att alla normalt funtade människor borde förstå vad det handlade om. På ett neutralt sätt berättar utställningen konfliktens historia och vilka människor det var som inte kunde förstå det uppenbara. Genomgående ställer den frågor om hur det kunde vara möjligt, men fördömer ingen.
Överlag lyckas således utställningen med sin uppgift. Men i och med att den faktiskt är återhållsam i sin kritik tappar den i djup i analysen. Att människor kan tänka fel vet vi, även idag finns det dem som förnekar Förintelsen eller tror att Kuba är en demokrati. Pol Pot-försvararna på 1970-talet fick dock sprida sina lögner mitt i vårt demokratiska finrum. Exempelvis tillät Sveriges Television Jan Myrdal att producera en dokumentärfilm som återberättade Röda Khmerernas version av hur de byggde ett idealsamhälle.
Utställningen påpekar också att även vissa diplomater och ledarskribenter inte heller kunde genomskåda Röda Khmerernas propaganda. Tyvärr förklarar inte utställningen hur detta kollektiva misstag kunde ske. Felaktigt leds vi att tro att feltänkarna bara var några förvirrade individer.
I det perspektivet väcks en annan fråga, som kanske är den som Forum för levande historia borde uppmärksamma härnäst. På 1970-talet fanns också många som inte trodde på lögnerna om Pol Pots drömland, trots att såväl riksdagsledamöter, biskopar, liberala ledarskribenter, producenter på SVT, diplomater och många andra inflytelserika personer sjöng med i kören. Envist höll de fast vid att kommunismen som sådan var ond. Hur tänkte de när det blåste som värst? Dessa förnuftets kämpars historia förtjänar också att berättas.
Samma Jan Myrdal som sossarna belönade med livstids konstnärslön. Med lögner byggdes folkhemmet på alla plan, och med betalda språkrör skulle folket lära sig tänka "rätt". Därav intelligentians kritik med Forum för levande historia, ty den rör ju vid öppna sår man helst vill släta över. Enbart brott från högerregimer kan kritiseras, ty vänsteregimer står ju för det "goda". Ändamålet helgar medlen.
Hela västvärlden stödde Pol Pot. Alla liberaler likaså. Leve Vietnams kamp mot USA och Pol Pot!
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
