Förskönande prognos

Ledare Artikeln publicerades
En grupp flyktingar tvingas övernatta utomhus.
Foto:Stig-Åke Jönsson/TT
En grupp flyktingar tvingas övernatta utomhus.

”Du nådiga sol, du gassar på min rygg, sa tiggarn när brödpåsen brann bak på ryggen” är ett småländskt ordstäv. Lika säkert som att solen går upp i morgon kommer de globala migrationsströmmarna fortsätta under överskådlig framtid. Om vi gör ekonomiska kalkyler i tron att trycket på den svenska asylmottagningen ska minska av sig självt, riskerar vi att få en mager tillvaro.

Enligt Ekonomistyrningsverkets, ESV, senaste prognos för statens budget och de offentliga finanserna finns ingen anledning till oro. Men så har de också kalkylerat med att asylmottagningen redan nästa år sjunker till 125 000 personer för att sedan fortsätta sjunka till 55 000 personer år 2019.

Någon prognos för hur de offentliga finanserna påverkas om dagens volymer kvarstår eller ökar presenterar inte ESV. Däremot gör de en alternativ beräkning där invandringen minskar ännu mer. Detta trots att Migrationsverket gång på gång skriver upp prognoserna.

De positiva nyheterna är att ESV förutspår en fortsatt konjunkturuppgång samt ökade skatteintäkter. Mindre positivt är att en tredjedel av de nya skatteintäkterna är resultatet av skattehöjningar såsom höjda skatter på bensin och diesel, avtrappat jobbskatteavdrag och försämrat rot-avdrag. Detta kan på kort sikt ge klirr i statens kassakista men på längre sikt riskerar det att minska skatteintäkterna.

Att sysselsättningen ökar beror, enligt ESV, främst på att fler måste anställas för att hantera flyktingmottagandet. Var och en inser att det inte är den typen av jobb som bygger välstånd i ett land. ESV förutspår även att tillväxten kommer höjas till följd av kommunal och statligt konsumtion i flyktingkrisens spår. Men att låta tillväxten drivas av offentliga satsningar är i längden en ohållbar ekvation.

Någon kanske nu invänder att detta är en bra investering för att få in ny arbetskraft i landet? Betänk då att Sverige redan har en extremt dålig jobbmatchning. Enligt tjänsteföretagens branschorganisation Almega, fanns det i början av året lediga jobb motsvarande 6,7 procent av arbetskraften. Samtidigt uppgick andelen arbetslösa till 7,8 procent. När nyanlända inte har den kompetens som efterfrågas riskerar denna obalans mellan utbud och efterfrågan att bli än större.

På kostnadssidan lyfter ESV fram de skenande utgifterna i sjukförsäkringssystemet samt diverse satsningar i regeringens budget. Men hälften av de ökande utgifterna nästa år beror på asylmottagningen. Bara genom att fortsätta ta pengar från biståndet klarar regeringen utgiftstaket.

I slutet av förra veckan kom det lägesrapporter från Migrationsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Migrationsverket konstaterar att man inte längre kan erbjuda boende till alla asylsökande. Risken är stor att vi snart läser om flyktingar som fryser ihjäl när de sover utomhus.

MSB å sin sida varnar för begynnande undanträngningseffekter. Asylmottagningen tar nu så mycket resurser i anspråk att sjukvården och socialtjänsten snart inte längre klarar sitt uppdrag gentemot landets medborgare.

Om trycket på asylmottagningen inte minskar kommer situationen bli ohållbar. Skulle vi dessutom drabbas av en ekonomisk kris, liknande den som följde Lehman Brothers-kraschen skulle svensk ekonomi inom kort kunna befinna sig i fritt fall.