måndag 15 mars 2010
måndag 15 mars 2010
Ledare 2008-06-04 | Uppdaterad 2008-06-04
Utanför den svenska land- och sjögränsen pågår kontinuerlig signalspaning riktad mot Sverige. När det upptäcks går larmet, övningar och tester avbryts.
Det kan handla om såväl försök med ny radarutrustning som robotprover. För att ta ett exempel: 2007 tappade Försvarsmakten under en period kontrollen över var plattformen för en signalspaning befann sig. Omfattningen av skadan är fortfarande inte känd. Så ser verkligheten ut. Och trycket mot Sverige är hårt. Enligt den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) har denna form av spionage ökat under senare år.
Utgör då det kontraspionage Sverige bedriver ett hot mot medborgarnas integritet? Eller skyddar i själva verket Försvarets radioanstalt (FRA) för svensk del skyddsvärda verksamheter? Svaret är långt ifrån självklart om man tar del av den svenska debatten, där röster höjs från både vänster och höger om hur farlig övervakningen är, eller rättare kan bli om FRA också får tillgång att läsa av trafik i kabel. Att debattörer i ena stunden står på barrikaderna och kämpar mot en nedskärning av det svenska försvaret och i nästa ondgör sig över att Sverige också bedriver underrättelseverksamhet mot yttre hot är förunderligt. Sällan har så många vanföreställningar, myter och anspelningar på amerikanska hjältefilmer kletats fast på ett politiskt förslag.
Egentligen skulle FRA, som sorterar direkt under Försvarsdepartementet, fått klartecken redan för ett år sedan. Men riksdagen beslöt då att låta förslaget vila under ett år. Nu har riksdagens ledamöter en chans att fatta ett viktigt beslut som stärker såväl tryggheten som friheten innan de går på semester, genom att rösta ja till förslaget. Det verkliga hotet mot den medborgerliga integriteten är ju att ignorera hoten mot den.
Inte minst påminns vi över vår sårbarhet med anledning av attentatet mot den danska ambassaden i Islamabad. Så kallade ”överförda hot” kan drabba även Sverige. En svensk karikatyr av Muhammed kan leda till terrordåd mot svenskar i andra länder. Ett tillslag mot opiumhandlare i Afghanistan kan få återverkningar i Sverige. Det är en dimension, och det finns fler. De bilaterala avtal om sekretess som Sverige ingått handlar i grunden om en sak. Om vi inte införskaffar och delar med oss av information så får vi heller ingen tillbaka. Utan detta samarbete kan Sverige aldrig hävda sig ur säkerhetssynpunkt. Ska inte den svenska Isaf-styrkan i Mazar-e-sharif tipsas om en utplacerad IED (Improvised Explosive Device) längs sin rutt? Ska inte den svenska polisen få information om förberedelse av terrorattentat i en lägenhet utanför Stockholm?
Beslutet i riksdagen handlar om ett teknikneutralt lagstöd för inhämtning av signaler i elektronisk form som passerar Sveriges gränser. Att ett mejl som skickas mellan två personer i Sverige kan passera servrar i flera länder hör till bilden, men förändrar inte uppdraget att skydda Sverige från yttre hot. Till det ska läggas en rad skyddsmekanismer för den personliga integriteten som följer med beslutet. Varför är det så tyst i medierna om FRA-förslaget, frågade en kulturskribent yrvaket häromdagen. Kanske för att det inte finns så mycket att uppröras över.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (28 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
