Annons

Framtiden i Tingsryd

Hur ser framtiden ut för Sveriges kommuner?
Publicerad 21 april 2018
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Under fredagen i Tingsryd kunde man få en aning om svaret på den frågan. Tingsryd kommun stod som värd för evenemanget Framtidsspaning där en rad föreläsare presenterade sin syn på Tingsryds och kommunernas förutsättningar i framtiden.

Annons

Bland talarna fanns filosofie doktor Lisa Hörnström som i rollen av sekreterare för den parlamentariska Kommunutredningen. Hon redogjorde för utredarnas arbete som skall presenteras först hösten 2019. Uppdraget går ut på att analysera kommunernas nuvarande situation och föreslå reformer för att möta de problem som finns.

År 2040 beräknas mer än hälften av kommunerna ha färre än tjugotusen invånare, ett antal som i grannländer nämns som gräns för att kunna erbjuda god samhällsservice. Urbaniseringen innebär, förutom att skillnaderna mellan stad och land ökar, att fler kommuner hamnar i ett läge där allt färre yrkesverksamma skall försörja en växande grupp som inte arbetar. Denna utveckling förstärks av att befolkningen lever längre och att den stora gruppen nyanlända har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen vill åtgärda detta och se till att medborgarna och skattebetalarna även i framtiden kan få den samhällsservice man kan förvänta sig. Däremot verkar utredarna inte vara beredda att acceptera förändrade förväntningar.

Fram till 1971 fanns olika typer av kommuner som hade olika stora välfärdsåtaganden. Utredningen undersöker hur en asymmetrisk ansvarsfördelning skulle kunna utformas och fungera. För landsbygdskommuner skulle det kunna vara en möjlighet till att locka företag och boende genom till exempel kraftigt sänkt kommunalskatt. Utredarna pekar dock på att ansvarsutkrävningen kan bli svår och oklar för personer som bor i en kommun men utnyttjar en mer utbyggd service i en grannkommun.

Samtidigt finns redan kommuner som har åtaganden som sticker ut. Gotlands kommun har ansvar för sjukvården, Stockholm och Göteborg tar ut trängselavgifter för vägarna. För landsbygdskommunernas skull vore det oklokt att avskriva möjligheterna till en ”lättare” kommunuppbyggnad.

Alternativen ser nämligen inte så lovande ut. Utredarna har utvärderat frivilliga sammanslagningar som en möjlighet för att säkra samhällsservicen och noterat att forskningen inte sett några ekonomiska fördelar med det.

Utredarna är också bakbundna redan i uppdraget från regeringen: man får inte undersöka reformer som skulle innebära en kostnad för staten. Det är ganska korta tyglar. I Norge, som förvisso har en annorlunda karaktär på kommunerna, har ekonomiska incitament varit viktiga för att få till sammanslagningar och samarbeten för att säkra samhällsservicen på landsbygden.

Det är synd att regeringen lägger sådana begränsningar på en så viktig utredning, det är uppenbart att något måste förändras i kommunerna. Det är en dräglig tillvaro utanför våra storstäder som står på spel, då borde man kunna lyfta blicken.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons