Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2009-10-28 | Uppdaterad 2009-10-27
Skolledning och politiker i Tingsryds kommun hade anledning att fira gårdagen tillsammans med lärare och elever. Grundskolorna i kommunen pekas av Föräldraalliansen ut som länets bästa, medan skolorna i Lessebo får det lägsta betyget. Men efter firandet måste svåra beslut fattas. Friskoleetableringarna ställer nya krav på kommunen.
På den kommunala dagordningen står just nu frågan om skolskjutsar till Idekulla friskola i Ryd. Den valdes av ett antal elever i Ryd som efter nedläggningen av högstadiet vid skolan med det något pikanta namnet "Troja" inte ville bli "anvisade" som det heter i skollagen till högstadiet i Tingsryd. Nu vänder sig Idekulla till kommunen och ansöker om bidrag till skolskjutsarna. Friskolans kostnader för skolskjutsar har med det ökade elevantalet vuxit med över 300 000 kronor.
Kommunen kan luta sig mot lagen och säga att den enligt skollagen inte alls har någon skyldighet att betala skolskjutsarna. Eleverna och föräldrarna har valt andra skolor än de anvisade och därmed upphör rätten till skolskjuts. I bakgrunden finns också oron över att friskoleetableringar i Rävemåla och Linneryd kommer att leda till ytterligare kostnader i redan svåra besparingstider. Och från kommunens sida har problematiken också uppförstorats. Vad händer om allt fler elever i till exempel Väckelsång väljer att gå i en annan skola än den närmaste i en så geografiskt spretig kommun som Tingsryd? Ska kommunen tvingas att skjutsa elever åt alla håll, från Urshult till Väckelsång, från Linneryd till Ryd?
Det problemet ska nog inte överdrivas. Friskolan Idekullas ägare har i sammanhanget också visat prov på pragmatism. Den begär ersättningar för elever som har skolan som närmaste enhet, för de övriga skolskjutsarna bär skolan kostnaderna. Och till saken hör ju att kommunens skolskjutskostnader påverkas av att elever i Ryd inte behöver transporteras till Tingsryd.
Principfrågan är dock större än så: Friskolor har i jämförelse med kommunala skolor gynnats ekonomiskt av att de inte haft skyldighet att ge eleverna tillgång till skolhälsovård eller skolbibliotek. Istället har de fått bära kostnader för till exempel skolskjutsar. Många fristående skolor har visserligen ändå skaffat både skolsköterskor och kompletta läsrum och med nya skollagen skärps äntligen dessa regler. Då är det också rimligt att kommunerna behandlar eleverna lika. Rätten till skolskjuts kan inte avgöras av skolans huvudmannaskap.
Valfrihet måste också vara verklig. Friskolan i Virestad i Älmhults kommun upplyser exempelvis på sin hemsida att föräldrar själva skjutsar sina barn till skolan för att spara in pengar till undervisningen. En minibuss rullar dock förbi bland annat Diö för att ta upp elever. Föräldraansvar är bra. Men det ställer också krav på föräldrar att inte vara till last för skolan. I det fall när föräldrarnas plånbok och bilägande avgör om eleven verkligen kan välja skola är vi inne på helt fel väg.
Nuvarande lagtext rörande friskolor känns mest anpassad för staden. På landsbygden har vi andra förhållanden, och friskolor skapas också av delvis andra skäl.
För mig är det självklart att vi ska behandla alla kommunens skolbarn lika - erbjuda skolskjuts till skola (ev närmsta) inom kommunen. Samverkan med friskolorna kring skolskjutsar spar miljö och kostnader totalt sett samtidigt som det ger verklig valfrihet åt familjerna och upprätthåller service även på mindre orter.
Tack för en initierad och välskriven ledare i en pricipiellt viktig fråga.
Sven-Erik Svensson, Centerpartiets gruppledare i Tingsryds kommun
Vad är det för valfrihet när ett monopol byts mot ett annat? Om friskolor omöjliggör en rationell kommunal skolorganisation och byskolor läggs ner är valfriheten borta och kvar är en skola som kan komma att läggas ner när som helst av olika anledningar och som kommunen måste ha beredskap för.
Vid bildandet av friskolor är det skollagen man hänvisar till men när tillstånd väl har getts kommer krav på ersättningar utöver de som lagen stipulerar. Friskolor på landsbygden kommer till på grund av att den kommunala skolan blir för dyr och läggs ner av ekonomiska skäl men om samma kostnad finns kvar genom friskolornas anspråk på extraersättningar har den besparingen utraderats.
Detta på grund av att samma politiker som lägger ner den kommunala skolan för att spara pengar sedan är de som kräver extra ersättningar till friskolan precis så som de två kommentatorerna här ovan har gjort.
I Tingsryds kommun finns två högstadieskolor, vilket är av stor betydelse för att det inte ska bli ett monopol. Det innebär en möjlighet för elever som av olika skäl inte vill gå i eller trivs den ena skolan kan byta till den andra. I det här fallet finns dessutom ett val mellan fristående och kommunal skola. Är du kritisk mot monopol måste det väl vara en utmärkt lösning för dig. För planerna att lägga ner högstadiet i Ryd var inte nya i Tingsryds kommun, de emanerar från den tidigare politiska ledningens konsekvensutredning och avsåg att verkställas just detta läsår.
De kommunala skolorna på landsbygden läggs knappast ner för att man ska spara pengar för skolskjutsar. Ska alla skolbarn skjutsas fyra till fem mil extra om dagen så finns inga besparingar att göra där. Nej, den utredning som ligger till grund för nedläggning av skolor baseras oftast på lärarlöner (klasstorlek) och skollokaler. Skolskjuts kan knappast betraktas som extraersättningar på landsbygden där allmänna kommunikationer saknas, utan är snarare en självklarhet. Kostnader för skolskjuts kan därför inte ?äta upp? besparingar kommunen gör genom att lägga ner en skola. Friskolan får en genomsnittlig kostnad för en elev i den kommunala skolan och blir därför inte dyrare. Skolskjuts är för övrigt inte ersättning till skolan utan till barn som har lång skolväg.
I Tingsryds kommun har principen att få välja högstadieskola med bibehållen skolskjuts faktiskt tillämpats fram till det här läsåret, trots att lagen inte stipulerade det, så den tillämpas uppenbarligen olika för kommunal och fristående skola.
Du skriver att friskolor omöjliggör en rationell skolorganisation, men vad menar du med det? Vad är en ?rationell skolorganisation?? Rationell för vem? Kanske är det istället samförståndslösningar mellan friskolor och kommunala skolor som är det mest rationella på landsbygden? Istället för att lägga kraft i den kommunala organisationen på att förhala, krångla till och försvåra kanske man kan hitta kreativa och effektiva lösningar som är utvecklande både för kommunens skolväsende och för landsbygden?
Du skriver att friskolor kan läggas ner när som helst av olika anledningar och att kommunen måste ha beredskap att ta emot dessa elever. En sådan anledning kan just vara att många friskolor upplever sig motarbetade av kommunerna. Därför känns det oerhört positivt när centerpartiets öppet visar förståelse för vår situation. I vårt fall var det den kommunala skolan som lades ner och vi som fick utveckla beredskap för att kunna ta emot de elever som ville börja hos oss. Det har vi inte ?krävt några ersättningar? för. Tack vare duktiga hantverkare, idogt arbete och ett fantastiskt stöd i samhället Ryd har det gått alldeles utmärkt att ta emot våra nya elever.
Varför måste en privat verksamhet vara dyrare för skattebetalarna? Borgerligheten brukar ju framhålla de privata som billigare och bättre för skattebetalarna men det kan de inte bli om kommunen också måste erlägga en privatiseringsavgift för att kompensera att skolpengen tydligen är för låg trots att den beräknas på totalkostnaden.
Skollagen finns och den ska följas liksom alla andra lagar, inte bara vid etableringen utan också efteråt. Inför ansökan används alla kryphål som finns i reglerna för att få tillstånd av Skolverket men när man väl har detta tillstånd letar man andra kryphål för att kringgå lagen och skaffa sig fördelar som snedvrider konkurrensen och stärker lönsamheten.
När det gäller centerpartisterna så är de lokala politikerna inte lika rabiata som partiledaren när det gäller att framhålla vikten av att "värna om skattebetalarnas pengar". Hon kan tänka sig att med den ursäkten sänka svensk fordonsindustri medan våra lokalpolitiker vill ge mer skattemedel till friskolor. Konstigt!
Du har nog inte riktigt förstått hur skolpeng fungerar. I skolpengen ingår inte pengar för skolskjuts eller någon som helst kompensation för skolskjuts till skolan. Skolskjuts ingår inte i skolans undervisningskostnad utan handlar om att man ger eleverna skjuts till skolan om de bor på ett visst avstånd från skolan, något som många barn på landsbygden gör. Skolskjuts bekostas på dessa villkor till barn som går i kommunal skola. Därför blir friskola aldrig dyrare än kommunal skola, och inte billigare heller. Däremot kan kanske pengarna användas på ett annat sätt, som i vårt fall mer till undervisning och läromedel och mindre till administration.
I övrigt visar ditt anonyma inlägg endast prov på vidriga insinuationer, gränsande till förtal och knappast värda att bemöta
Mycket bra skriven ledare!
För övrigt undrar jag om inte "L" borde tänka lite och kanske läsa på lite innan han skriver.
Frågan är tydligen en het potatis för alliansen i Tingstyds kommun. Ingen av de styrande partierna vill visst hålla i den även om de har olika orsaker till det. Den moderatledda (?) alliansen tycks ha interna problem med många olika politikområden och i friskolefrågan gick det visst så långt att den moderate ordföranden i barn och utbildningsnämnden frångick praxis och självsvåldigt tog bort det färdigberedda ärendet från dagordningen.
Ett annat exempel är i miljö och byggnämnden där moderaterna på grund av oenighet inom alliansen också frångick praxis och lade ner två av sina röster i ett myndighetsärende. Detta på grund av att centern bestämt sig för att bevilja strandskyddsdispens på plats som inte skulle fått det enligt både oppositionen och moderaterna men där ändå två moderater röstade med centern för att alliansen skulle slippa nederlag i nämnden.
Det verkar ju finnas några i miljö- och byggnämnden i Tingsryds kommun som har tagit till sitt livsmål att som en pitbullterriers bita sig fast i vissa utvalda offer och sen aldrig släppa taget trots att de gång på gång bevisas ha fel i olika rättsinstanser. Kan inte vara lätt att driva näringspolitik i en sån kommun.
Som kommuninvånare blir jag så bedrövad av att läsa om att de styrande i kommunen gör skillnad på privat eller kommunal skola. Har man alls tänkt på barnens bästa? Alla kommunens barn ska väl ha samma rätt till gratis skolskjuts oavsett om de väljer Dackeskolan som är kommunal eller Idekulla som är fristående? Är man så rädd att för många ska välja friskolan att man tvingar de barn vars föräldrar ej kan betala skolskjutsen själv att gå på Dackeskolan? Det blir ju inte dyrare kostnad utan tvärtom billigare. Eleverna kan hoppa av i Ryd och slippa åka de mer än två milen extra, fyra mil om dagen på bussar, för att komma till skolan. Detta är ett fult sätt att visa sin makt på och definitivt inte ett bra sätt att behandla sina kommuninvånare. Man ska väl ha rätt att välja utan att straffas för sitt val.
Är inte Tingsryds kommun borgerligt styrd? Det är kanske dags för de lokala politikerna att läsa sina partiprogram. Röstar man på folkpartiet i kommunalvalet räknar man ju med att politikerna ska följa partiets program lokalt och inte driva politik i rakt motsatt riktning.
Nej inte är det lätt att vara näringsidkare eller privatperson i Tingsryds kommun åtminstone när det gäller investeringar i sjönära lägen. Godtycklighet avgör vilka som får vad de vill och vilka som får nej på allting. Fråga ägaren till älghägnet i Yttra Källehult vad han tycker om näringslivsklimatet och det finns de som fått avslag på bostadshus långt från stranden medan nämndens majoritet slåss med näbbar och klor för andra som vill bygga på stranden. Det är inte lagar som styr utan personligt tyckande från vissa ledamöter.
Det är lite svårt att sätta tilltro till dina påståenden om andras bristande laglydnad efter dina inlägg om friskola. Friskolan i Ryd har enligt ledarartikeln ansökt om att deras elever ska få skolskjuts på lika villkor som elever i den kommunala skolan. I ditt inlägg till denna ledare i frågan skriver du:
Inför ansökan används alla kryphål som finns i reglerna för att få tillstånd av Skolverket men när man väl har detta tillstånd letar man andra kryphål för att kringgå lagen och skaffa sig fördelar som snedvrider konkurrensen och stärker lönsamheten.
Vad är syftet med sådana påståenden annat än att misskreditera friskolan i skydd av anonymitet? I Brottsbalkens femte kapitel står: Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning.
Hur tolkar du den lagen?
Gör inte alla så när de vill ha något? Tar fram alla argument för och döljer de som talar emot. På samma sätt gör ju de som ifrågasätter, de visar på argument för den egna ståndpunkten och undanhåller sånt som är till nackdel.
Blev det en bättre beskrivning än den förra som var ganska klumpig kan jag konstatera i efterhand?
Det får nog sägas vara stor skillnad på att ta fram argunet för och emot och att ge sig på enskilda med anonyma anklagelser i syfte att få andra att misstänka att verksamheten eller människorna bakom den är suspekta.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA