Fritidsbanken ingen höger-vänsterfråga
Mycket av det som Mathias Persson benämner som kommunal kärnverksamhet har initierats av civilsamhället. Det första folkbiblioteket startade i slutet av 1700-talet i Lekeryd, Småland av en kyrkoherde och i mitten av 1800-talet startades en förening för spridning av folkbiblioteken. Först i början av 1900-talet blev det vanligt med statligt stöd och idag är det lag på att alla kommuner ska ha (minst) ett folkbibliotek. Liknande utveckling skedde med förskolor där de första startades som privata initiativ och där statsbidrag infördes först 1943.
Den första Fritidsbanken invigdes för drygt sex år sedan i Värmland och var ett samarbete mellan Svenska Kyrkan, Forshaga kommun och projektet ”Ett öppnare Värmland”. Idag ägs varumärket av en ideell förening och lokala Fritidsbanker drivs av huvudmän där två tredjedelar är kommuner. Nationellt stöds Fritidsbanken av Riksidrottsförbundet, med syftet att sänka tröskeln till idrotten och öka spontanidrottandet och under 2018 lånades fler än 160 000 prylar på landets Fritidsbanker av personer i alla åldrar.
Motioner om att starta och driva en Fritidsbank har lämnats av samtliga etablerade partier, från vänster till höger. Det är nog, tvärtemot vad Mathias Persson vill framställa det som, få politiska frågor som det är så stor enighet kring som just etablering av Fritidsbanker; där såväl Vänsterpartister som Sverigedemokrater motionerar som exakt samma sak.
Nej, det handlar inte om vänster eller höger. Det handlar om att möjliggöra en verksamhet som är bra för hälsan och miljön, som får barn, ungdomar, vuxna och seniorer att röra sig och komma ut i naturen. Som främjar inkludering och bidrar till att ändra ett beteende där köpa alltid är förstahandsalternativet när en aktivitet ska utföras. Vi bidrar till att utrustning används, som annars bara samlar damm och vi ger idrottsföreningar nya medlemmar. Att låna på Fritidsbanken är alltid gratis, men personal och lokal kostar pengar och det är en billig investering för en kommun sett till vad samhället får tillbaka.
Henric Byström, varumärkes- och kommunikationsansvarig, Fritidsbanken
David Mathiasson, verksamhetsledare, Fritidsbanken
Svar: Fritidsbanker som sådana är förstås ingen höger–vänsterfråga, men kommunalt understödda fritidsbanker är eller borde åtminstone vara det. Vi har inga som helst problem med vad fritidsbanker uträttar runt om i Sverige – vi tycker tvärtom att det de gör är bra. Däremot anser vi inte att skattemedel skall användas till verksamheten, som helt bör ligga på ideella föreningar eller privatpersoner.
Det är pincipiellt viktigt att slå fast gränserna för vad en kommun skall ägna sig åt, särskilt med tanke på att den offentliga sektorn har en tendens att ständigt svälla i omfång. Det finns många behjärtansvärda ändamål som inte måste eller bör skötas av det offentliga. Dit hör fritidsbanker.
Hur det historiskt sett ut vad gäller folkbibliotek och förskolor har ingen omedelbar relevans för frågan om kommunalt understödda fritidsbanker. Det har inte heller det faktum att en del borgerliga kommunpolitiker inte bedriver borgerlig politik och gladeligen utökar det offentligas åtaganden.
Mathias Persson
