Annons

Gå till botten med mörkandet

Att regeringskansliet försöker belägga en myndighet med munkavle är oroväckande.
Ledare • Publicerad 18 april 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Johan Nilsson/TT

Det var för nästan exakt ett år sedan som Försäkringskassans dåvarande generaldirektör Ann-Marie Begler avskedades, av något oklara skäl.

Begler själv hävdar att det hela handlade om att av politiska skäl rädda ansiktet på dåvarande socialministern (nu socialförsäkringsminister) Annika Strandhäll (S) bland annat efter att Försäkringskassan sänkt kostnaderna för sjukskrivningar genom att få ned sjuktalen med hjälp av hårda bedömningar. Begler skall dock bara ha följt regeringens instruktioner.

Annons

Det synes alltså ha varit ett rent strategiskt drag från regeringens sida för att inför det då stundande riksdagsvalet dämpa kritiken mot Försäkringskassan, sedan länge en av de mest kritiserade myndigheterna.

Myndigheten själv lämnade ut uppgifter till media om det politiska spelet kring sparkandet av generaldirektören, vilket dock gjorde socialdepartementet upprört. Enligt avslöjanden som gjorts av Dagens Nyheter har regeringskansliet i efterdyningarna uppmanat Försäkringskassan att inte lämna ut uppgifter till journalister. I ett mejl från maj 2018 skriver till exempel Försäkringskassan tillförordnade generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson att hon har fått ”upprörda samtal från departementet” efter att Försäkringskassan låtit TV4 ta del av anteckningar från ett möte mellan Begler och dåvarande socialminister Annika Strandhälls (S) statssekreterare.

Det står dock myndigheten fritt att lämna ut icke sekretessbelagt material om så har begärts. Det är inte något som kräver något slags godkänt-stämpel från något statsråd eller departementets tjänstemän.

Men av någon anledning vill regeringskansliet lägga locket på. Det tyder på att det skälen bakom Beglers avsked inte är så smickrande för regeringen, och att det ligger mer sanning i Beglers förklaring än vad Strandhäll vill låta påskina.

Strandhäll hävdar nu i ett uttalande till DN att hon ”i det här fallet” inte har någon kännedom om de påtryckningar som regeringskansliet skall ha utövat. Samtidigt kan hon dock, bisarrt nog, mena sig veta att ”några sådana signaler inte har kommit härifrån.”

Hon vet alltså inget om försöken att mörka uppgifterna om skälen till sparkandet av Begler, men vet dock att det inte har inträffat. Både påståendena kan inte stämma.

I Sverige gäller offentlighetsprincipen, och myndighetsanställda har dessutom rätt att ge anonymt ge material åt journalister – exempelvis som visselblåsare. Regeringskansliets agerande i denna fråga riskerar att skrämma dylika tjänstemän till tystnad.

Just nu pågår fortfarande Konstitutionsutskottets granskning av affären, och enligt planering skall Strandhäll själv frågas ut den 25 april. Det är av högsta vikt att även dessa nya uppgifter som nu har kommit fram i ljuset tas med i granskningen. Det skall inte råda några tvivel om att offentlighetsprincipen alltfort gäller i Sverige, och att varken statsråd eller deras tjänstemän skall skrämma visselblåsare till tystnad.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons