Annons

Gåvan får en andra chans

När den rödgröna regeringen 2015 avskaffade den skattereduktion för gåvor som Alliansen inrättat blev Sverige åter ett av mycket få länder i Europa som inte skattemässigt premierar donationer till välgörenhet.
Ledare • Publicerad 2 januari 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Någon utvärdering av hur det så kallade gåvoavdraget hade fungerat genomfördes aldrig. Regeringen var bergfast ideologiskt övertygad om att denna skattereduktion inte hörde hemma i det svenska skattesystemet. Man såg en framväxande donationskultur som oförenlig med den svenska modellen utan att notera att gåvoavdrag också finns i stater som Norge och Nederländerna som har en bred välfärdspolitik.

Erfarenheterna från den korta tid som gåvoavdraget existerade var dock goda.  Den genomsnittliga gåvan ökade från 131 till 170 kronor per månad och sammantaget ökade donationerna till landets 90-konton med 600 miljoner kronor.

Annons

Det är pengar som gjort nytta. För stadsmissioner som arbetar med hemlösa. För föreningar som engagerar ungdomar på kvällstid. För samfund som möter flyktingar utanför Sveriges gränser.

Därför var också besvikelsen stor i Frivilligsverige när skattereduktionen avskaffades. Alla talar om idealitet och civilsamhällets betydelse-  men när det gäller finansieringen är intresset lägre, löd en allmän kommentar. Gåvoavdraget är inget som står i motsättning till en offentlig välfärdspolitik. Den beslutade budgeten i riksdagen som Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom innehåller ju också välfärdssatsningar  (sjukvård-äldreomsorg), skattesänkningar samt ett återinfört gåvoavdrag.

Men det stärker komplement och alternativ. Det underlättar för föreningar, folkrörelser och församlingar som möter behövande och utsatta. I detta ligger en delvis alternativ välfärdsvision där civilsamhället stärks och där naturliga gemenskaper spelar en större roll.

Man behöver ingen bonus för att ge, var en invändning. Nej, men staten har starka motiv att stimulera och inte motverka oegennytta och solidariskt ansvarstagande. Gåvoavdraget har en stark dimension av gemenskap och solidaritet. Så mycket kring gåvoavdraget har rört personerna som  åtnjuter den lilla skattereduktionen, så litet har kretsat kring dem som får ta del av skattereduktionens verkliga frukter.

I förlängningen kan en förstärkt skattegynnad donationskultur stärka civilsamhällets självständighet och långsiktighet. Dit är det dock långt. Mycket långt.Skattereduktionen som nu föreslås är på maximalt 1500 kronor för ett år. Mot den bakgrunden kan det vara svårt att förstå den upprördhet som gåvoavdraget har framkallat. Den stora invändningen borde snarare vara att skattereduktionen är för begränsad till omfattning och att regelverken är för snåriga.

Gåvoavdragets införande är inte i detalj beslutat. Formellt sett är det fråga om ett tillkännagivande till skillnad från exempelvis det nya jobbskatteavdraget som gäller sedan i går, nyårsdagen. Regeringen ska därför skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag om att avdraget ska införas i sommar. Hur mycket än ministrarna ogillar denna del av M/KD-budgeten lär de dock inte ha några reella möjligheter att ignorera riksdagens vilja och än en gång stoppa ett avdrag för oegennytta.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons