Globaliserad extremism
Den tjugoåttaårige gärningsmannen skall ha livesänt sin attack på Facebook och laddade av allt att döma innan denna ägde rum upp ett manifest på samma sociala plattform och på ett nätforum. Texten är åttiosju sidor långt och avslöjar bland annat att han tagit intryck av tilldragelser i Sverige.
Manifestet diskuterar Rahmat Akilovs terrordåd i Stockholm våren 2017 och ger vid handen att författaren påverkats av den elvaåriga flicka som miste livet då. Terroristen i Christchurch slår fast att det som skedde på Drottninggatan var ”den första händelse” som stakade ut hans väg mot moskéattacken. Till det kommer att han nämner och ställer sig bakom högerextremisten Anton Lundin Pettersson, som dödade tre personer på Kronans skola i Trollhättan hösten 2015.
Detta visar tydligt att högerradikal terror, i likhet med sin islamistiska motsvarighet, är ett globaliserat fenomen. Svenska skeenden kan ha en omedelbar koppling till vad som inträffar på andra sidan jordklotet, låt vara att en fördröjning föreligger i det här fallet. Den högerextrema terrorns globaliserade karaktär framgår även av att gärningsmannen på Nya Zeeland innan han utförde sin attack tog kontakt med Anders Behring Breivik, den norske terrorist som utifrån liknande bevekelsegrunder sprängde och sköt ihjäl sjuttiosju personer i Oslotrakten sommaren 2011 och likaså motiverade sin gärning i ett manifest på nätet.
Säpos årsrapport för 2018, som släpptes i torsdags, pekar ut högerextremister som ett av de säkerhetshot Sverige står inför. Rapporten anger att skiljelinjen mellan aktörer som Säpo följer och sådana som man inte följer har luckrats upp, samt att en person som begår extremistiska brott inte med nödvändighet ingår i någon organisation – ”tillhörighet och delaktighet uttrycks på andra sätt”, för att citera säkerhetspolisens seniora analytiker Ahn-Za Hagström. Säpo konstaterar vidare att spridandet av högerextrema åsikter ökar framför allt på Internet.
Såväl terroristen i Christchurch som Breivik bekräftar giltigheten av dessa iakttagelser. Ingen av dem tillhörde någon organisation eller grupp, om än Breivik i sin fantasi var medlem av en hemlig tempelriddarorden. Breivik använde i hög grad Internet för att få utlopp och stöd för sina radikala idéer, och det är troligt att hans epigon på Nya Zeeland liknar honom i också detta avseende.
Genom nätet tjänar hela världen som en spelplan och resurs inte bara för islamistiska terrorister utan även för deras högerextrema gelikar, vilket åskådliggör att högerextremismen liksom den våldsbejakande islamismen har en internationell dimension som måste tas på stort allvar i det nationella säkerhetsarbetet.
