God jul, aktivister

Ledare Artikeln publicerades
Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lena Ag och tidigare jämställdhetsminister Åsa Regnér.
Foto: Peter Wallberg/TT
Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lena Ag och tidigare jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Centerpartiets nej till Stefan Löfven följdes något motvilligt och via läckor av samma besked från Liberalerna sex timmar senare. Mest, vad det verkar, som en följd av Centerpartiets besked och för att Liberalerna allena inte är stora nog för att spela roll vid statsministervoteringen. Beskeden får också följden att den budgetreservation som Moderaterna och Kristdemokraterna gemensamt tagit fram imorgon väntas vinna över övergångsregeringens budgetförslag.

Det skulle innebära sänkt skatt för löntagare likväl som betydande satsningar på polis och försvar. Kvällstidningarna kommer publicera tabeller med hur mycket just Du får i sänkt skatt och morgontidningarna kommer ha intervjuer med överbefälhavaren och rikspolischefen om vad pengatillskottet innebär.

Det finns också marginalförändringar i den stora staten som kan väntas få mindre uppmärksamhet, men som ändå tål att noteras. Exempelvis avveckling av Jämställdhetsmyndigheten.

Myndigheten såg dagens ljus den första januari i år och är en skapelse av den tidigare jämställdhetsministern Åsa Regnér. Men en generaldirektör med bakgrund från det socialdemokratiska kvinnoförbundet skapades vad som i praktiken är en expertmyndighet för aktivistisk feminism. De sextio tjänstemännen förväntas arbeta med att ”bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken”. I klartext innebär detta att dela ut bidrag till feminism samt agera experter i kontakten med andra myndigheter.

Den enda gången myndigheten egentligen hunnit med att göra medialt avtryck under sin knappa existens är när det tidigare i höstas offentliggjordes vilka bidrag som de beviljat föreningar och organisationer för nästa år. Aviserade utbetalningar av typen en halv miljon kronor till ett projekt för att ”motverka den ensidiga och mansdominerade debatten om kärnvapen”, fick en del ögonbryn att höjas.

Huvudfrågan är förvisso inte existensen av en myndighet; det som spelar roll är hur pengarna används. Icke desto mindre är en myndighet vars själva fundament är politiskt aktivism ett problem i sig självt. Att den gemensamma budgetreservationen från Kristdemokraterna och Moderaterna nu ser ut att vinna kammarens gillande kan i detta avseende därför också ses som en seger för statsförvaltningen.