Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2008-11-22 | Uppdaterad 2008-11-21
Vem ska granska myndigheterna? Ja, i Sverige har det länge varit myndigheterna själva. Internrevisorerna har suttit samma korridor, eller möjligen på ett annat våningsplan än den som betalar ut pengarna. Sverige har haft västvärldens kanske största offentliga sektor, men långtifrån den bästa kontrollen.
Nu händer dock något. Flera myndigheter har inrättats vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på att myndighetsfloran borde bli mindre. Och det har den ju sammantaget blivit efter valet 2006. Men i Karlstad finns myndigheten Sadev som granskar det svenska biståndet. I Katrineholm sitter forskare på Inspektionen för arbetslöshetsersättning och granskar a-kassorna. Försäkringskassan som betalar ut över 400 miljarder kronor om året ska också få en fristående kontrollmyndighet. Så separeras revision och granskning från den löpande verksamheten.
Nu växer också kraven på att modellen med fristående kontrollmyndigheter ska införas på andra samhällsområden. Kriminalvårdens chef förordade för en kort tid sedan med anledning av självmorden på landets häkten en fristående kriminalvårdsinspektion. Och JK har drivit frågan att brottsmisstanker mot enskilda poliser ska utredas av en separat myndighet.
Så blir det inte. I torsdags beslöt regeringen i enlighet med Internutredningsutredningen (!) att en mer fristående organisation inom Rikspolisstyrelsen ska få i uppdrag att utreda internbrotten. En fristående myndighet skulle i praktiken inte bli så självständig eftersom den skulle vara starkt beroende av polis och åklagare för att kunna utföra sitt arbete. Dessutom skulle för övrigt all personal sannolikt ha rekryterats från polisen.
Ska sanningen fram så är det nog ingen annan yrkesgrupp som löper så stor risk att hamna i tingsrätten som en polis. Trycket är stort på åklagarna att väcka åtal även om bevisföringen kanske inte är övertygande.
En mer fristående organisation är dock ett stort steg framåt. Inte för att brottsligheten bland poliser är något större problem eller att internutredningarna idag fungerar dåligt, utan för att myndighetens trovärdighet stärks. En trovärdighet som redan är hög. I förtroendebarometrarna från SOM-institutet brukar polisen hamna på prispallen.
Med de nya granskningsinstanserna uppgraderas den svenska statsförvaltningen. Vi får maktdelning och kontroll. Om 1990-talets trend var opinionsbildande myndigheter är 2000-talets dito granskande myndigheter.
Samtidigt finns det en begynnande motsatt trend som är diskutabel. I den beslutade signalspaningslagen får riksdagsledamöter rollen som kontrollanter av en myndighet, FRA. Nu är det vanligt att parlamentariker ingår i olika regeringsorgan och Försvarets underrättelsenämnd har därvidlag inte varit något undantag. Men att lagstiftaren löpande ska följa en myndighet är faktiskt något nytt som inte ligger i linje med det svenska konstitutionella systemet. Rollerna måste hållas isär.
FRA tillhör de facto myndigheterna som länge verkat utan någon stark övervakning. Nu ser även den civila myndighetens FRA ut att få en kontrollmyndighet dit medborgarna ska kunna vända sig. Denna delen av myndighetsinflationen är mer än välkommen.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA