Grundläggande rättighet
Erfarenheter från civilsamhället och ideella engagemang är något som många politiker saknar. Istället brukar det vara där som politiker landar efter att ha lämnat politiken. I gårdagens moderata utspel visar sig värdet av att ha bakgrund från denna del av samhället.
Partisekreteraren Gunnar Strömmer som tillsammans med ordförande i riksdagens konstitutionsutskott Andreas Norlén presenterade förslaget är nämligen hjärnan bakom Centrum för rättvisa. Denna organisation har genom att driva rättsprocesser stått upp för individers rättigheter gentemot staten. Tidigare i våras vann Centrum för rättvisa ett mål där en utländsk student stämde Mälardalens högskola som tagit betalt för en undermålig utbildning.
I förslaget om en ny grundlagsutredning vill Moderaterna undersöka om det går att införa en rätt för enskilda att stämma staten om den kränker ens grundlagsskyddade rättigheter. Till detta vill man också se en konstruktion där staten alltid skall stå för sina egna rättegångskostnader oavsett om den får rätt mot den ensamme medborgaren, i alla fall så länge stämningsansökan bedöms som rimlig.
Detta är definitivt sprunget ut erfarenheterna från Centrum för rättvisa. Insikten om att staten och myndigheter faktiskt kan ta sig rätten att köra över medborgare är knappast utbredd, men finns bland jurister med ena foten i politiken. Organisationen är ideell och täcker rättegångskostnaderna för personerna som får hjälp att driva sina fall. Det är sällan som enskilda har råd att driva rättsprocesser även om de har goda möjligheter att få rätt i domstol. Om staten alltid får stå för sina egna kostnader sänks tröskeln rejält.
Det viktigaste reformförslaget är dock att Moderaterna vill öka skyddet för äganderätten och näringsfriheten i regeringsformens rättighetskatalog. I nuläget är tröskeln för eftergifter åt det allmänna lägre satt än för andra rättigheter i grundlagen. Det är i sig en rimlig ordning men en som måste utvärderas. De senaste åren har en rad fall uppmärksammats där skogsägare fått sina skogar undantagna från fällning utan ersättning.
Den rödgröna regeringen har satsat på att skydda skogsmiljöer men inte lyft ett finger för att se till så att naturskyddet inte går i konflikt med ägande- och förfoganderätten. I det läget är det dags att undersöka förutsättningarna för en grundlagsändring. Att värna individuella fri- och rättigheter är en ofta förbisedd väg till att förbättra förutsägbarheten och stabiliteten i ett land. Sverige har förhållandevis lite av korruption och godtycklighet i myndighetsutövandet men däremot finns en grundmurad konsensuskultur som inte sällan drabbar den som sätter sig på tvären.
För skogsbrukare som tagit hand om gårdar i decennier eller generationer är en utebliven avverkning en katastrof och ett övergrepp. Om man dessutom förvägras ersättning är det inte konstigt att man upplever sig rättslös.
Moderaternas förslag till grundlagsutredning tar fasta på fler saker än detta, men den här frågan är den mest angelägna. I ett civiliserat samhälle måste man kunna förutse vad staten skall ta sig för med ens egendom.
