Handel ger välstånd

Ledare Artikeln publicerades
Frihandel är grunden för välstånd
Foto:
Foto:

En ny bok från Förlaget Näringslivshistoria sätter ljuset på den svenska frihandelns historia.

"Perspektiv på frihandel" heter antologin i vilken sex forskare ger just olika perspektiv på frihandel. Det är en intressant och viktig skrift – inte minst i en tid då protektionismens vindar blåser på många håll i världen. Att dessa tendenser alls finns i Sverige tyder på att vi inte till fullo förstår den historiska vikten av frihandeln för vårt lands välstånd.

Läsaren av antologin får bland annat bekanta sig med landsortsprästen, sedermera riksdagsledamoten Anders Chydenius. Han levde och verkade som kyrkoherde under 1700-talet. Sin lediga tid ägnade han åt studier i nationalekonomi. Chydenius viktigaste skrift är Den nationnale winsten från 1765 i vilken han formulerar ett brett och allmängiltigt manifest för handelsfrihet, näringsfrihet och avreglering. Anmärkningsvärt nog publicerades den elva år innan Adam Smith lanserade sina liknande teorier i den betydligt mer välkända boken Nationernas välstånd. Frihandelns idéhistoria är i väsentlig betydelse en svensk sak.

De stora reformerna för frihandel och näringsfrihet genomfördes först hundra år senare. Under den senare hälften av 1800-talet började fabriksskorstenar resas, tåg sättas i rullning och telegrafer knastra. I skolan lär man sig i princip att uppfinnandet av spinnmaskinen och ångmaskinen i Storbritannien skapade Sveriges industriella revolution genom ökad efterfrågan av råvaror och jordbruksprodukter. Mer sällan talar man om den liberalisering av ekonomin – äganderätt, frihandel och näringsfrihet – som möjliggjorde välståndsutvecklingen och initierades av Johan August Gripenstedt. Under sina år som finansminister införde han i stort sett de allmänna institutioner som krävs för en marknadsekonomi. Protektionism byttes ut mot frihandel – och Sverige fick hundra år av tillväxt.

En intressant vinkel som boken behandlar är städernas betydelse för frihandelns utveckling. De fysiska spåren av handeln och dess restriktioner är många. I huvudstaden talar man fortfarande om utanför respektive innanför tullarna. Även i Växjö finns sådana spår. Själva stadsnamnet kommer från en gammal marknadsplats som stod där staden i dag är belägen. Den låg vid en sjö där två vägar möttes, därav vägsjö, sedermera Växjö.

Efter att under en lång tid ha tagits för given väcker frihandeln i dag starka känslor och åsikter. Man talar inte sällan om handelns vinnare och förlorare. Det gör även denna antologi, tyvärr, om än mer nyanserat än i den vanliga politiska debatten. Motståndarna till frihandeln och näringsfriheten under 1700- och 1800-talen var rädda för att förlora på reformerna. I dag skulle dock ingen tvivla på att Sverige blev ett rikare och bättre land för alla. Handel har bara förlorare på synnerligen kort sikt.

I en tid då protektionismens vindar blåser i världen och i Sverige är detta viktigt att veta om.

Utan frihandeln skulle vi alls inte ha något välstånd att tala om – och om vi försöker möta framtiden med protektionism kommer vi med all säkerhet att återigen bli av med det.