Handsprit åt Annie Lööf

Ledare Artikeln publicerades

Annie Lööf säger inte rakt ut att hon kan tänka sig att ingå i en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men i princip allt som omger hennes uttalanden i gårdagens Dagens Nyheter innebär att det är precis det hon öppnar upp för.

Foto: Henrik Montgomery

Lööf aviserar ett Centern som inte bara går att lita på ideologiskt men också är berett att ”smutsa ned fingrarna”. Det där smutsiga innebär till exempel att sätta sig vid förhandlingsbordet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Lööf väljer själv exemplet. Hon hade kunnat ta flera andra men lyfter fram just detta.

”Vi går in som en allians”, säger Lööf, men om en alliansregering behöver ökat stöd måste man sätta sig vid ett bord över blockgränserna för att ”hitta ett alternativ som gör att vi får en långsiktig och stabil regering.”

Naturligtvis kommer en alliansregering behöva ett ökat stöd i den meningen att den inte själv kommer att få majoritet. Alltså: Ett ”alternativ” till vad exakt? Går det att utifrån språkbruket se det som något annat än ett alternativ till definitionen av en alliansregering, en regering som innehåller de partier som menar sig utgöra Alliansen? Ja, alternativet blir ju i så fall en regering som innefattar andra partier än dessa.

Och vill andra allianspartier hellre kliva av inför en sådan utsikt, då är det deras beslut och inte Centerns, som i god ansvarstagande anda enbart har satt sig vid ett förhandlingsbord för att hitta formen för en ”långsiktig och stabil regering”, även om alla andra allianspartier finner för gott att hellre göra sorti.

Så har Centern på pappret inte aktivt utan enbart genom att stå rätt stilla på en föregivet ansvarstagande ståndpunkt, låtit den negativa parlamentarismens tyngdlagar verka till fördel för dess samregerande med de rödgröna.

Vad som också är oroande är att det är partiledaren själv och inte en person lägre i partihierarkin som luftar tankarna. I det senare fallet, det som i branschen kallas luftballong, behöver inte partiledningen känna sig bunden av uttalandena utan kan lugnt betrakta mottagandet av dessa och dra slutsatser om den politiska framkomligheten. Men Lööfs signaler är otvetydigt även Centerns.

Annie Lööf har tidigare sagt att hon hellre äter upp sin sko än agerar stödparti åt Socialdemokraterna. Det finns en anledning till att just hon känt sig nödd och tvungen till denna drastiska försäkran. Men med hennes av ett helt politiskt liv upparbetad förmåga för språkets tvetydigheter, tvivlar någon på att Lööf har problem med att vid behov trolla bort även det löftet? Sitter hon i en regering med Socialdemokraterna kan hon ju kalla Centern jämlike snarare än stödparti.

Lööf talar alltså om att man måste smutsa ned fingrarna när det gäller sådant här. Hoppas de har trygga lager av handsprit på Rosenbad.