Hotbilderna kräver politisk förnyelse

Ledare

Det senaste årets säkerhetspolitiska läge har förändrats dramatiskt också för svenskt vidkommande.

Artikeln publicerades 12 januari 2015.

Ryssland har utökat sitt territorium med vapenmakt och kontrollerar medier för att lägga ut dimridåer. Terrorn har åter visat sitt ansikte i Europa. I går deltog världsledare som Benjamin Netanyahu från Israel, palestiniernas Mahmoud Abbas, och Tysklands Angela Merkel tillsammans med ett 50 tal andra stats- och regeringschefer, däribland Stefan Löfven, i en manifestation mot våldet och för demokratin i Paris.

Löfven utesluter inte att terrorn också kan slå till i Sverige, likt attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo. Bilden bekräftades av Säpo-chefen Anders Thornberg som höll en presskonferens från Folk- och försvars rikskonferens i Sälen som inleddes på söndagen. Hot från terrorister med koppling till kränkningar av islam är något vi kommer att leva med under lång tid framöver, framförde han. Hotet kommer inte bara ifrån de bekräftade svenska 130 jihadister som tränats och slagits utomlands – och som kan komma hem med uppdrag att utföra terrordåd – utan också från ensamvargar. Säpo arbetar med att avstyra personer från att åka på krigsresor, och i mörkertalet 300 personer döljer sig deras kontakter. För bara några år sedan var underrättelseverksamheten starkt ifrågasatt i opinionen och av politiker som sa sig lyssna på den. Säpo-chefen markerade tydligt att Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelsetjänsten (Must) är helt avgörande för att förhindra terrorhandlingar i Sverige. Med den hotbild som finns mot Sverige ter sig den tidigare folkstormen mot nämnda myndigheter som helt apart.

Utvecklingen på andra sidan Östersjön vittnar också om en allt mer allvarlig situation. I den senaste ryska försvarsdoktrinen betraktas Nato som det stora hotet mot Ryssland. Utrikesministern som var på plats i Sälen agerade dock som om ingenting förändrats sedan 1980-talet och valde att lyfta fram den svenska alliansfriheten. En chimär, eftersom samarbetet med Nato aldrig varit tätare än i dag. De soldater hon vill sända till Irak för att utbilda kurdiska styrkor i kampen mot terrororganisationen IS hamnar exempelvis under ledning av Natolandet Tyskland. Sverige är knutet till Atlantpakten i omvärldens ögon, men kan inte fullt ut räkna med allt det stöd som ett medlemskap skulle innebära. Att utreda frågan om vad ett medlemskap skulle innebära för svensk del är ett naturligt steg i en omvärld som förändras snabbt. Bara Socialdemokraterna tycks stå stilla i säkerhetspolitiken.