Hur stadgat är SD imorrn?
Och eftersom det inte hör till det normala i svensk politik att vara emot sådant som samkönade adoptioner, abortgräns vid vecka tolv och frivillig inkomstdelning (sambeskattning) har partistyrelsen bestämt att de där åsikterna strykas ur programmen. Valanalyser har gett vid handen att debatterna kring dem är ömtåliga.
Det är de stora sakerna vid partiets landsmöte i Örebro. Det är omprövningar av magnituden att flera ledande företrädare har gått ut offentligt och motsatt sig en eller delar av förändringarna.
Man kan kalla åsikterna värdekonservatism. Man kan kalla det reaktionära instinkter. Man kan oavsett vilket samtidigt kalla det moraliskt reflekterande. För alla de uppräknade ståndpunkterna är positioner fästade vid en gradskala. Ingen av dem är en absolut. Man har inte velat förbjuda aborter, eller påstått att homosexualitet är fel, eller att alla måste sambeskattas. Den gemensamma nämnaren här är att man har satt sig på andra punkter på skalorna än vad svensk konsensus har påbjudit som legitima.
Nu har man lämnat reflektionen som metod och låtit annan art av bedömning ta vid, nämligen opinionskartans. Inte ens sjuksköterskor skall få sin i resten av världen skyddade samvetsfrihet ifred.
Partistyrelsen har förmodligen rätt i att genomsnittssvensken uppskattar omsvängningarna. Men även utifrån ett sådant modernistiskt perspektiv finns anledning att uppmärksamma den fara som kollegan Håkan Boström klarsynt målar upp i torsdagens Göteborgs-Posten.
Boström menar helt riktigt att det inte finns anledning att bekymra sig för att Sverigedemokraterna skulle ha en dold agenda utan att det är anpassligheten man skall ge akt på. Låt oss se det tyvärr allt mer troliga scenariot framför oss att brottsligheten får opinionen att utvecklas i så pass högljudda krav på polisiär kraft att rättssäkerhetens och integritetens rottrådar börjar brista. Sverigedemokraterna är den naturliga mottagaren av förväntningar om hårda batonger. Kommer de att klara av att stå upprätt i försvaret av fundamentala västliga rättsprinciper?
”Vi kan snart vara i ett läge där delar av opinionen driver partiet framför sig”, spår Boström förmodligen riktigt. Och då handlar det sannolikt om ett stort parti som ställer tvingande krav på regeringsbildaren. Hur stark är stadgan?
Att säga konservatism är inte speciellt kontroversiellt i dag. Att vilja ha en stram migrationspolitik och hårda tag mot brottsligheten är det inte heller. Den där ståndaktigheten i snålblåst som Sverigedemokrater själva berömmer sig för har inte satts på prov på ett tag nu, och har under landsmötesdagarna inte levt upp till namnet.
Sverigedemokraterna riktar sina besvärjelser mot Rosenbad men låter sig i sin tur trollbindas av opinionsmätningar. Man växlar obekymrat mellan lättköpt och dyrköpt konservatism. Det parti som anstränger sig för att vara solitt och pålitligt kan visa sig vara motsatsen när riktig samhällsoro börjar blåsa upp.
