Hybridkrig med Centern

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Janerik Henriksson/TT

Aldrig på några villkor att vi i Centern har med Sverigedemokraterna att göra. Men vet ni vad? Vi skapar en ny strategi som förutsätter att vi har deras stöd i riksdagen!

Centern avser nu alltså att stoppa ”skadliga skattehöjningar” i regeringens budget, i voteringen före beslutet om den ekonomiska ramen. Detta fordrar förstås att Sverigedemokraterna är med på noterna och att de röstar på precis samma sätt som Alliansen för att strategin skall lyckas.

Men Centern hävdar utan att blinka att det inte alls handlar om ett läge där man behöver aktivt stöd från Sverigedemokraterna.

Det är en position som är fascinerande nog i sig, men själva formen för Centerns utspel säger också en hel del om partiets nuvarande roll i svensk politik.

Att ta sig för att bryta ut enskildheter ur regeringens budget, oavsett om det måste ske med hjälp av Sverigedemokraterna eller inte, är ett dramatiskt beslut som rimligtvis måste ske i enighet med övriga berörda, det vill säga de andra allianspartierna.

Det är dramatiskt dels för att det innebär en kovändning från den tidigare hållningen enligt vilket ett sådant förfarande var så destruktivt för riksdagens arbete att det borde förbjudas i lag (Annie Lööf förklarade 2104 att så borde ske). Dels för att man stadfäster en ordning där det är fritt fram för en rödgrön opposition att göra samma sak med budgeten under en eventuell alliansregering – om det är frågan om en minoritetsregering, vilket det under alla andra än mirakulösa förhållande kommer att vara. Det är också dramatiskt för att Centern med detta de facto ansluter sig till principen att man skall utöva parlamentarisk makt med stöd av Sverigedemokraterna.

Men inget av detta har Centerns ledning tyckt vara värt att samtala med de andra alliansföreträdarna om. Man vill inte ens kännas vid att någon av de tre aspekterna ifråga är giltig. De finns liksom inte.

Eller, snarare, Alliansen finns liksom inte. För Centern vill säga.

Partiets oberäkneliga och, skall vi säga logikfria, agerande för tankarna till vissa staters hybridkrigföring: man sprider förvirring och desinformation genom att inta alla möjliga oförenliga ståndpunkter samtidigt, ändrar riktning och uppfattning på sekunden och alltid med det ogenerade anspråket på att vara konsekvent - och välmenande.

Man skapar en skenverklighet i vilken officiella relationer råder mellan parter trots att det egna agerandet är konstant fientligt. Där har vi Centerns förhållande till de andra allianspartierna idag.

Hur länge skall denna charad pågå, där alla skall låtsas att Centern fortfarande är en del av Alliansen? Vem gynnas egentligen av den förutom just Centern som därmed får behålla den mest tänkbart tacksamma positionen för sitt krypskytte?