måndag 06 september 2010
måndag 06 september 2010
Ledare 2010-02-22 | Uppdaterad 2010-02-19
Historiebeskrivningen av den demokratiska utvecklingen i Sverige är ofta förenklad. Ofta framhålls socialdemokratins kamp för kvinnlig rösträtt, som infördes 1921. Mer sällan kommer det fram att det var högerregeringen under Arvid Lindmans ledning som utökade den allmänna rösträtten till att omfatta alla män 1909. Också det var ett steg för ökad demokratisering.
Delar av socialdemokratin hade dock svårt att hantera den nyvunna friheten för kvinnorna, som ansågs utgöra ett hot mot den familjeförsörjande mannen. Familjer med två inkomster förutspåddes också bilda en ny överklass. Därför drev socialdemokrater och fackliga företrädare förslag om en begränsning av gifta kvinnors rätt till statstjänst. Notabel är splittringen inom socialdemokratiska kvinnoförbundet, och deras dragkamp mellan solidaritet med klassen kontra det egna könet. Den så kallades behörighetslagen, som gav kvinnor tillträde till vissa offentliga tjänster blev trots en uppslitande debatt under 1920-talet kvar. Men det dröjde till 1945 innan undantagen avskaffades.
Vid sidan av diskussionen om yrkesbehörighet för kvinnor fördes också en aktiv näringspolitik som under välfärdens uppbyggnad gynnade män och band kvinnorna vid spisen. Det beskriver filosofie doktor Anita Du Rietz, som forskar om entreprenörskap, i senaste numret av magasinet Axess. Såväl staten som facket bidrog till att försvåra för kvinnors sysselsättning och företagande. De särbehandlades negativt med förbud mot övertid och nattarbete. Staten monopoliserade kvinnliga yrkesområden som skola, vård och omsorg. Så ökade också antalet hemmafruar och andelen kvinnliga företagare sjönk från över tio procent (1910-1940) till ett par procent. Bidragande orsaker till det lägre kvinnliga företagandet, ofta representerat i tjänstesektorn, var också höga skatter på arbete, inkomst- och mervärdesskatt (moms), egen- och arbetsgivaravgifter. Du Rietz konstaterar att politikens syfte var att föra över arbetskraft från arbetsintensiva verksamheter till kapitalintensiv och högproduktiv industriproduktion.
Till detta kan läggas en sambeskattning av makars inkomst, som avskaffades först 1972. Ett socialt ingenjörsdrag som möjliggjorde en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn - där kvinnorna fick utgöra arbetskraften. Så förstärktes ytterligare den redan könssegregerade arbetsmarknaden. Välfärsstatens arrangemang innebar för kvinnors del lägre lön, begränsade karriärmöjligheter och ett fjärmande från rollen som företagare. Den könsmaktsordning vänsterns politiker försöker identifiera på ett abstrakt och mellanmänskligt plan är i själva verket en politisk skapelse.
I dag är de politiska skiljelinjerna tydliga. På de rödgrönas repertoar finns tvångslagstiftning i form av kvotering, skyldighet för arbetsgivare att erbjuda heltidstjänster och ännu fler offentliga tjänster. Den borgerliga alliansen inriktar sig istället på att öka möjligheterna för kvinnor att starta företag inom sina intressesfärer, inte sällan inom de verksamheter de redan arbetar inom. Småföretagande underlättas med regelförenklingar, skattelättnader görs och med kvinnligt ambassadörskap för företagande ska också bilden av entreprenören som man brytas.
Döm själv vilken väg som är den bästa. För nu skrivs också historia.
Om borgarna hade fått regera Sverige utan avbrott hade arbetarklassens kvinnor fortfarande fått leva i sina pigkammare fram till dess någon karl förbarmat sig över dem och gift sig med dem. Herrskapen delade ogärna med sig av sitt överflöd som de för det mesta hade erhållit genom utnyttjande av underbetalda anställda.
Hade inte arbetarrörelsen startat det socialdemokratiska partiet som sedan blev det enda som förde småfolkets talan hade Sverige stått kvar i det gamla feodalsamhället med herrskap, pigor och drängar. Överklassens kvinnor hade inte suttit i styrelserum utan i fina salonger och delat ut order till tjänstefolket som ofta var helt utlämnade till herrskapets godtycke.
Och nu har vi påbörjat en tillbakagång till gamla tiders levnadssätt med att kvinnan står vid spiseln , behagar mannen och föder barn genom att "importera" detta.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (43 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
