Ideell välfärd i kläm

Ledare Artikeln publicerades
Fuggeriet i tyska Augsburg är världens äldsta socialinrättning och har erbjudit boende till behövande personer sedan 1516.
Foto:

Det civila samhället är den plats där människor engagerar sig ideellt. Det är idéburen verksamhet som inte i första hand är till för att tjäna pengar utan tjäna människor. Det är så enkla saker som familj, hockeyföreningar eller nykterhetsförbund, och det civila samhället är något som svenska politiker har väldigt svårt att hantera.

Vänstern har sedan länge identifierat det civila samhället som en utmanare till en politiserad tillvaro. Genom att göra stora delar av civilsamhället beroende av villkorade bidrag har man kunnat tämja en oberäknelig aktör i samhället. Den senaste utredningen på området är ytterligare ett bevis på detta.

Författaren Robert Conquests sentens "Any organization not explicitly right-wing sooner or later becomes left-wing." fritt översatt till "organisationer som inte är uttalat höger kommer för eller senare bli vänster" är plågsamt påtaglig för borgerliga personer som vill engagera sig ideellt.

På andra sidan står högern och undrar varför civilsamhället inte tar sig, varför det inte blommar ut? Högerns liberaliseringar i början av nittiotalet gällde framför allt marknaden och det privata företagandet. Det var värdefullt, men det civila samhället är en oundgänglig del av en borgerlig världsbild. Ideellt engagemang skall inte begränsas, då begränsas människors vilja att göra gott.

Det civila samhället inom välfärdssektorn behöver bättre förutsättningar men ser ut att få sämre. Den redan utskällda utredningen om att begränsa vinster i välfärden kommer att få allvarliga konsekvenser även för ideella aktörer.

Vinsttaket kommer att begränsa även ideella aktörer så att de förhindras från att lägga undan pengar om de haft ett bra år. Detta förkortar deras horisonter och hotar den långsiktiga stabiliteten.

Utredaren Ilmar Reepalu (s) har dock tänkt på detta: "Det är hur lätt som helst, en förskola eller vad det nu kan vara kan när som helst ta ett banklån. Och tar de ett banklån och sätter in pengarna i kassan blir det en del av det operativa kapitalet."

Detta är en fräck kommentar. Reepalu ger tips om hur man skall runda de åtstramningar som han själv föreslagit. Han säger till de ideella aktörerna, som är en bifångst och inte måltavla i sammanhanget, att de kan ta lån och betala ränta om de vill spara pengar. Här har vi kanske en ledtråd till varför Malmö kommun, som Reepalu styrde i tjugo år, 2014 behövde 4,1 miljarder kronor i kommunalt utjämningsbidrag vilket var mest i hela landet.