Ledare 2010-09-08 | Uppdaterad 2010-09-07
Friskolorna får som vanligt skulden när betygsinflationen i skolan kommer på tal. Att friskolor bidragit till en högre betygssättning uppmärksammades av Institutet för näringslivsforskning för ett år sedan.
Det är bra att det kommer politiska reaktioner. Betygssättning är myndighetsutövning oberoende av om den sker på en fristående eller kommunal skola. Likhet inför lagen är det mest grundläggande krav en elev kan ställa på sin skola.
Fast när Dagens Nyheter i oktober förra året granskade betygssättningen i Stockholm framkom ett annat mönster. Inflationen var som högst i resurssvaga förortsområden och som lägst i Mälarhöjden, Bromma och Östermalm. En bild som helt bryter med de vanliga föreställningarna. Betygsinflationen gynnar således inte de starkaste eleverna utan försvagar i själva verket de svagaste elevernas position. De får kvitton på kunskaper de saknar. På grund av betygsinflationen är det i verkligheten färre elever än i den officiella statistiken som når till exempel de riktiga behörighetskraven för gymnasieskolan. Betygen har skjutit i höjden när kunskaperna sjunkit mot botten.
Det är alltså förenklat att förklara betygsinflationen med konkurrensen mellan skolor, det är en faktor bland andra. Men det är som alltid bekvämt att skylla på de fristående skolorna (röd-gröna) eller på ett enda exempel (!) på betygsrelaterad rektorslön (folkpartiet).



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA