måndag 06 september 2010
måndag 06 september 2010
Ledare 2009-04-01 | Uppdaterad 2009-04-14
Med ett klubbslag upphävde landshövding Kristina Alsér i januari en detaljplan för ett handels- och industriområde i Markaryds kommun längs med E4:an.
Det var det senaste, men långtifrån det första, exemplet på att den fascinerande 80 kilometer långa Bolmentunneln som så få har sett spelar en avgörande roll för utvecklingen i Ljungby och Markaryds kommuner på den Småländska sidan liksom för ett antal kommuner i Skåne.
Länsstyrelsen ansåg nämligen att marken ligger för nära tunneln och att föroreningar därmed skulle kunna förstöra dricksvattnet från Bolmen som i tunneln rinner ner till törstande Skåningar.
Vattnet värnas, medan expansionsmöjligheterna i Markaryd och Ljungby offras. Så tolkar i vart fall kommunerna beskedet. Och mot den bakgrunden motsätter sig kommunerna i en gemensam skrivelse förslaget om att göra markområdet ovanför tunneln till riksintresse.
Frågan om Bolmentunneln blir lätt av administrativ natur där intressen ställs mot varandra där mark i Markaryd ställs mot ett behov av vatten i Skåne. Vem tycker att några arbetstillfällen i Ljungby ska hota dricksvattnets kvalitet i Helsingborg? Riksintressen måste ibland väga tyngre än lokala intressen.
Men frågan är mer principiell än så. Ytterst handlar det om vem som ska bära kostnaden för en "nyttighet". Varken Ljungby eller Markaryd får några intäkter för tunneln. Hade den dragits på marken som en pipeline hade fastighetsägarna fått stora ersättningar för marken. Men fastighetsägarens äganderätt går enligt svensk rätt inte ner till jordens medelpunkt utan upphör någon meter ner i marken. Därför behöver gruvbolag föga bry sig om småländska skogsägare i jakten på mineral. Därför belastas Markaryd och Ljungby av en tunnel som de själva inte har någon nytta av. Och skånskkommunägda Sydvatten som drar nytta av tunneln, belastas inte av de kostnader som uppstår för kommunerna ovanför "transitområdet".
Just nu rinner inte mycket vatten under marken i kommunerna. Tunneln stängs av i väntan på en större reparation och en miljon Skåningar får vatten från Ringsjön. Och Ringsjöarna är nu inte vattenskyddsområde eller riksintresse av den karaktär som Sydvatten vill etikettera Bolmentunneln. Ringsjöarna är riksintresse för fisket! Det är uppenbarligen lättare för skånska Sydvatten att kräva inskränkningar i kommuner utanför det egna länets gränser än inom Skåne.
En intressant parallell finns i fallet med Bergaåsen om än i något mindre skala. Växjö kommun väljer - på samma sätt som Sydvatten - att skjuta över "vattenproblemet" till en annan kommun, (för övrigt samma som i Bolmentunnelfallet) Ljungby kommun. Man lägger en död hand över bygden genom att tvinga boende och verksamma norr om Ljungby ensamma få bära kostnaden för att ca 70 000 människor i Växjö och Alvesta ska få "sin" vattentillgång skyddad. Bergaåsprojektet innebär också att man slangar vatten från ett avrinningsområde till ett annat, något som knappast förordas av EU:s vattendirektiv.
I Växjö kan man istället avveckla befintligt vattenverk. Vattenskyddsområdet i Helgasjön kommer sannolikt snart att kunna upphävas. Marknadskrafterna kan släppas fria och en ny sjönära exploatering som tidigare varit omöjlig ger rejält klirr i den kommunala kassan. Då är det rumsrent med marknadsekonomi. Detta samtidigt som andra personer flera mil bortom Växjös kommungränser få ta en stor ekonomisk börda.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (43 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
