Innovation bättre än avlat

Ledare Artikeln publicerades

I veckan belystes de två vägarna inom klimatomställningsarbetet.

Beskyllningar om klimatkolonialism är något man vill undvika. Få saker är så brandfarliga som att ta plats på redan utsattas bekostnad och att fly undan sitt klimatansvar, i klimatkolonialismen förenas dessa två storheter till en lättantändlig legering.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Den svenska Energimyndigheten har i dagarna anklagats för att investera i klimatkompensation som fördriver fattiga människor i Uganda från deras mark. Systemet går ut på att västerländska företag och myndigheter betalar för att det skall anläggas skogsplanteringar i Afrika och därmed kunna visa upp att verksamheten klimatkompenseras. Nu visar det sig att den mark som i delar av Uganda tagits i anspråk till detta redan varit brukad av lokala krafter. I Afrika där sociala skyddsnät sällan är särskilt stora eller starka är ägandet och förfogandet av mark en viktig trygghet.

Det förvånar nog få att det även inom den västerländska klimatkompenseringsindustrin förekommer sol- och vårare, charlataner och godtrogna. Det har varit lätt att se åt ett annat håll. Reaktionerna på vittnesmålen från Uganda visar att beskyllningar om utnyttjade är något som träffar rakt i hjärteroten, många vill väl och andra vill se väst som oförbätterliga skurkar. Samtidigt visar händelseförloppet på hur viktiga individuella rättigheter är. Det är den ugandiska staten, inte västerländska företag, som tagit privatägd mark till dessa projekt.

Intresset för skogens potential för klimatomställningen är dock samma där som här. I Sverige brottas miljörörelsen med frågor kring om skogen bör brukas eller inte för att uppnå största möjliga klimatnytta. Orörda skogar bidrar till varierade livsmiljöer och biologisk mångfald. Samtidigt kan produkter från skogen bidra med att drastiskt minska utsläpp när de ersätter koldioxidtunga material. Ett konkret exempel kom härom dagen från Södra som meddelade att man hittat ett sätt att återvinna bomulls- och polyestertyger genom att blanda dem med cellulosamassa.

Bomullsklädernas livscykel är ett av våra stora sorgebarn. Vattenmängden som krävs för att tillverka snabbslitna kläder är enorm, dessutom hamnar nästan allt i förbränning eller deponi. Något som EU:s uppdateringar av avfallsdirektivet tar sikte på att komma åt. Södras metod befinner sig på ett tidigt stadium men är ett exempel på hur fritt företagande och innovation kan bidra till att lösa identifierande och angelägna problem.

Innovationer har en tendens att kringgå gamla låsningar. I detta fall diskussionen om bevarandet kontra brukandet av skogen. Här erbjuds politiker ett svar på de tuffare återvinningskrav som kommer från Bryssel och ett sätt att öka livslängden både på textil- och massaprodukter. Innovation är dyrare och mer riskabelt än att köpa klimatkompensation söder om ekvatorn, men uppenbarligen betydligt mer effektivt och hållbart. Det är ansvarstagande på hemmaplan och det understryker värdet av svenskt skogsbruk.