Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2008-11-20 | Uppdaterad 2008-11-19
I dag röstar riksdagen av allt att döma ja till Lissabonfördraget. Med det stärker de svenska folkvalda lagstiftarna inte bara sin egen ställning utan även Europaparlamentets, som får mer att säga till om när EU-beslut ska fattas.
Öppenhet för nya medlemmar i EU-familjen, är ett annat välkommet inslag i fördraget. Det kan vägas mot den högljudda kritiken om att EU med det nya fördraget blir en odemokratisk superstat.
Invändningarna mot fördraget har annars handlat om vad som inte ingår i det än om innehållet i sig; nämligen ett undantag för ett juridiskt skydd av svenska kollektivavtal. Så blir en fråga som inte hör hemma i förhandlingar om ett nytt gemensamt regelverk inom unionen en hävstång för populistiska politiker med bas i en relativt stor men krympande EU-skeptisk opinion. Om EU-kritikerna förr gärna påpekade att EU var en rikemansklubb talar de i dag om rädsla för lönedumpning på en gemensam marknad med ekonomiskt sämre ställda nationer.
Efter år av förhandlingar och kompromisser samlades medlemsländernas stats- och regeringschefer till Lissabon för snart ett år sedan med nya grundregler för EU att underteckna. Men för att det ska träda i kraft måste det först godkännas i sin helhet av unionens samtliga 27 medlemsländers parlament. Sverige tillhör de länder som väntat in i det längsta och sett land efter land anta fördraget, hittills 24. Tidigare i år sa Irland nej, via en folkomröstning varför fördraget kan komma att förhandlas om. Men än är inte frågan avgjord. Irland är bundet att hålla folkomröstningar i sin konstitution i frågor som rör densamma och kan mycket väl hålla en ny inom en relativt kort period. Så skedde med Nicefördraget, som irländarna sa nej till i en första omröstning och ja i en andra. Än har den irländska regeringen inte bestämt sig för hur de ska hantera resultatet.
Det irländska exemplet är ett tungt vägande argument mot nationella folkomröstningar om EU-fördrag. Är det rimligt att ett lands folk kan hindra en utveckling som 26 andra länder vill se? Ett nej som dessutom ska vägas mot att detta lands folkvalda politiker förhandlat fram ett resultat med brett parlamentariskt stöd. I ett sådant lotteri är demokratin den största förloraren.
Bland förändringarna i fördraget kan också nämnas att EU får en utrikesrepresentant och Europeiska rådet en vald ordförande. Nu sker en ständig rotation av ordförandeskapet mellan länderna. Men denna maktdelningsfunktion kan vägas mot oklarhet i fråga om mandat och ansvar. På vems uppdrag reste den franske presidenten och EU-ordföranden Nicolas Sarkozy till förhandlingar med Ryssland under Georgien-krisen? Vi kan också ställa frågan vad som hänt om ordförandeskapet under hösten innehållits av ett land i ryskt närområde, någon av de forna sovjetiska lydstaterna. Med en vald ordförande följer tyngd, kontinuitet, stabilitet och förankring i medlemsländerna.
Om våra poliker röstar ja borde dom sinnesundersökas och framförallt avsäga sig allt som har med Sveriges politik att göra. Inkompetenta egoistiska idioter som har glömt dom stackarna som röstat fram dem.
Sverige ut ur eu!
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
