Annons

Jerzy Sarneckis brustna hopp

Dammolnen efter Uppdrag gransknings reportage om invandrares överrepresentation bland dömda våldtäktsmän yr ännu. På debattsidan i fredagens Dagens Nyheter kritiserar kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki reportaget. Ömsom med känsloargument och ömsom med ospecifika vetenskapliga hänvisningar.
Ledare • Publicerad 25 augusti 2018 • Uppdaterad 26 augusti 2018
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Kriminologiprofessor Jerzy Sarneckis vill bortse från överväldigande sexualbrottsstatistik med hänvisning till eventuellt bristande representativitet. Ansträngningarna övertygar föga.
Kriminologiprofessor Jerzy Sarneckis vill bortse från överväldigande sexualbrottsstatistik med hänvisning till eventuellt bristande representativitet. Ansträngningarna övertygar föga.Foto: Claudio Bresciani / TT

Om vi börjar med de känslomässiga argumenten så hävdar Sarnecki att Uppdrag granskning gynnar de som vill exploatera människors rädsla och att reportaget skulle spela med i diverse konspirationsteorier om eliten, invandring och kriminalitet.

Det brukar talas om en agendasättande respektive en konsekvensneutral journalistik. Sarneckis uppfattning är, får man utläsa mellan raderna, att Uppdrag gransknings reportage utgör agendasättande journalistisk. I själva verket är det naturligtvis så att Uppdrag granskning genom att inte ta hänsyn till vilka krafter som Sarnecki och hans likasinnade menar gynnas har agerat konsekvensneutralt.

Annons

Statistik över samtliga domar i en viss brottskategori under ett flerårsspann kan knappast avfärdas som agendasättande i sig självt. Förvandlar då det faktum, vilket Sarnecki tycks mena, att SVT också intervjuat personer som gett uttryck för hypotesen att kulturella normen spelar en roll i sammanhanget programmet från konsekvensneutralt till agendasättande? Knappast. Med tanke på Sarneckis utläggningar om vilka mörka krafter som uppviglas klargör han dock, med all önskvärd tydlighet, att han själv är agendasättande och inte konsekvensneutral. Vilket för all del är okej, men inte så länge han försöker ge sken av att hans debattinlägg är någon form av vetenskapligt facit.

Sedan har vi den förmodat vetenskapliga invändningen mot Uppdrag gransknings statistik: Bara två procent av våldtäkter i Sverige beräknas, enligt Sarnecki själv, leda till dom (det vill säga endast två procent kvarstår efter att man sorterat bort anmälda våldtäkter som inte leder till dom och det förmodade mörkertalet). Men, menar han, dessa två procent utgör inte ”ett representativt urval”, och man kan därför inte dra några som helst slutsatser av siffrorna.

Påståendet att de fall som leder till fällande domar inte är representativt för helheten är emellertid endast ett inlägg i frågan om hur statistiken ska tolkas. Inte ett argument mot att statistiken tas fram och publiceras.

Och vad gäller de vidare slutsatserna av statistiken så får väl var och en som tittar på siffrorna göra en lekmannabedömning av Sarneckis invändning. Sjuttio av nittiofyra gärningsmän som är dömda för deltagande i gruppvåldtäkt de senaste fem åren är födda utanför Europa. Åttiofem procent av de som är dömda för överfallsvåldtäkter under samma tidsperiod är födda utanför Sverige. Och femtioåtta procent av samtliga dömda våldtäktsmän under tidsperioden är födda utanför Sverige. Särskilt noteras bör också att Uppdrag granskning inte undersökt frågan om andra generationens invandrare.

Detta är inget som går att trolla bort. Siffrorna är överväldigande. Detta alldeles oavsett Jerzy Sarneckis förhoppningar om den bristande representativiteten.

Dag ElfströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons