Jobbigt val väntar

Ledare Artikeln publicerades

Moderaterna går till angrepp mot regeringen för att den håller sig med orealistiska arbetslöshetssiffror.

Foto: Alexander Larsson Vierth/TT

I en debattartikel undertecknad partiordförande Ulf Kristersson och ekonomisk-politisk talesperson Elisabeth Svantesson varnar man för att regeringen bygger sin politik på att årets arbetslöshet blir ”drygt sex procent” och inte ”runt sex och en halv procent”.

Vid första anblick ser det ut som ett desperat sätt att dra igång valrörelsen, det handlar om en differens som kan vara så liten som fyra promille. Men bakom dessa små statistiska skillnader finns cirka tjugotusen personer. Det handlar om sex miljarder kronor i extra utgifter som regeringen inte är beredd på eftersom man valt att räkna lägre än de flesta andra bedömare.

Och, som Moderatledarna visar, är det ett mönster som går igen. Fram till 2020 har regeringen lagt in ofinansierade satsningar för trettio miljarder kronor i budgeten. Samtidigt har viktiga bedömare som Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet varnat för att regeringens politik inte bygger upp tillräckliga ekonomiska marginaler.

Moderaterna gör rätt i att påpeka detta. Trots att den goda konjunkturen driver svensk ekonomi sparar inte regeringen nämnvärt inför svårare tider. Det kan skapa allvarliga problem inom en inte alltför avlägsen framtid. Konjunkturinstitutet varslar om att arbetslösheten kan vara på väg uppåt.

Regeringen har satt som mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det är ett god avsikt och något tydligt att sträva mot. Risken med denna typ av målsättningar är dock att man vill för mycket, såpass att man börjar vrida och vända på statistik för att få den att se bättre ut. Det kan få konsekvenser på andra områden.

Moderaterna har sitt recept på framgång. Stramare ekonomisk politik och integrationspolitik som både är billigare och lär få fler i arbete. Partiet kan hämta styrka i att utvärderingar av Alliansens jobbskatteavdrag har börjat sippra ned i den politiska ankdammen. Hittills är det Riksbanken och IFAU som pekar på att avdragen gjort mer än man tidigare trott för jobbskapandet.

En rapport som inte får glömmas bort i detta sammanhang är den som kommer från Linnéuniversitetet och ekonomiforskaren Mats Hammarstedt. Han varnar politiker för att sätta för stor tilltro till entreprenörskap bland nyanlända som en väg in i samhället. De har ofta svårare att få banklån och deras företag slutar oftare i ekonomisk förlust än genomsnittet. Det har, särskilt bland borgerliga partier, annars varit en omtyckt talepunkt som gått hem hos de egna.

Att integrationen kommer bli en viktig valfråga är avgjort sedan länge. Den linje som Moderaterna målar upp lär tilltala människor som arbetar och oroar sig för hur deras skattepengar används. Men lärdomarna från förra mandatperioden ger också trovärdighet i frågan om att förvalta förtroendet från mer utsatta grupper. Alliansen visade att man kunde skapa jobb.