lördag 04 februari 2012
lördag 04 februari 2012
Ledare 2010-06-21 | Uppdaterad 2010-06-18
Det var en gång en man i 50-årsåldern som skrevs in på en Sfi-kurs. Nej, det är inte början på en saga utan en bild av verkligheten ur Skolinspektionens granskning av kommunernas utbildning i svenska för invandrare.
Lärarna anade hur som helst oråd. Mannen verkade ha nedsatt hörsel och kunde inte följa med under lektionerna. Därför rekommenderades en utredning. Som i de flesta sagor fanns ett lyckligt slut även i denna berättelse. Mannen fick till slut hjälp. Men först efter ett år, och under tiden fick han gå kvar i sin klass.
Det finns fler exempel på resursslöseri och bristande respekt för den enskildes situation. Den övergripande kritiken från Skolinspektionen handlar dock om att kommunerna lämnar en hel del att önska när det gäller utvärdering, analys och utveckling av utbildningen i svenska för invandrare. Trots att den vänder sig till människor med mycket olika bakgrund och förutsättningar är utbildningen ofta enhetligt utformad. Dagens Sfi-undervisning framstår som ett trubbigt instrument för integration.
Nuförtiden är Sfi ofta en ren språklig utbildning. Tidigare ingick också samhällsinformation som en central del. Men den senaste s-regeringen ansåg att de dubbla målen bidrog till en otydlighet vad gäller utbildningens syfte. Men vad är då syftet? Möjligen är det här problemet ligger.
Kommunerna har i dag en stor frihet att själva utforma introduktion och språkutbildning för nyanlända. Bland de goda exemplen utmärker sig småländska Gnosjö. Här gör man vad som borde vara självklart också i andra kommuner. Det vill säga ser till att Sfi-utbildningen formas för att göra ortens invandrare attraktiva på arbetsmarknaden.
Det är Per Dahl, tidigare politisk chefredaktör på Barometern, och nu redaktör för debattsajten Emilstankar.se som besökt kommunen och talat med Sven-Åke Falkeby, rektor för vuxenutbildningen. Skillnaden består i att det från början finns en målsättning att varje individ ska kunna försörja sig och få ett arbete i Sverige.
Redan i det inledande samtalet med den enskilde deltagaren läggs ribban för vilka förväntningar man har på deltagaren. Man tar också reda på vilka kunskaper som finns i bagaget. Redan tidigt inleds praktik. Enligt Falkeby stärks självförtroende av att man inte bara får syssla med det man inte kan – utan minst lika mycket med det man redan kan. Han beskriver självförtroende och motivation som viktiga komponenter.
I Gnosjömodellen rustar språkläraren och yrkeslärare tillsammans eleven för det jobb som är i sikte. Språkinlärningen kopplas till uttryck nödvändiga för industrin, eller inom vården. I en tid då ministrar gör brandkårsuttryckningar till invandrartäta förorter efter kravaller får man lova att rekommendera landets kommunpolitiker att istället boka in ett besök i Gnosjöandans Kunskapscentrum. Det man lyckats med här skulle kunna bli en berättelse om framgång för hela landet.
Förr ansågs kvinnor bara behöva lära sig läsa och skriva och sköta hushåll, resten var onödigt eftersom de ändå skulle vara i hemmet resten av livet.
Gnosjömodellen är lite åt det hållet. Skräddarsy individerna för ett visst arbete och strunta i resten av lärandet eftersom de ändå antas tillbringa sitt liv på den arbetsplatsen. Effektivt och rationellt men föga humant sätt att behandla folk på i vårt moderna samhälle.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (55 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
