Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2010-01-09 | Uppdaterad 2010-01-08
Europavalrörelsen 2009 var ett svenskt politiskt trendbrott, konstaterar demokratiforskarna Lars Nord och Marie Grusell i en ny rapport Syftet är alltid att få spinn - De politiska partiernas strategiska kommunikation
inför EU-parlamentsvalet 2009 som Demokratiinstitutet i Sundsvall givit ut.
Centralpunkten i resonemanget är att partierna numera inte längre kan vinna val endast genom att mobilsera mer eller mindre övertygade åsiktsfränder, utan att det är de stora rörliga väljargrupperna i mitten som saknar fast partipolitisk övertygelse som måste erövras. Detta omvandlar i sin tur valrörelserna. När ideologi och sakpolitiska alternativ minskar i betydelse blir det viktigare med att forma verklighetsbilder och skapa berättelser för att nå väl definierade målgrupper. Här ligger också nya metoder: sociala medier, inhyrda experter, val av informationskanaler samt personifiering av kandidater. Ja, bok och rapporthögen om politiskt kampanjande börjar redan växa. För en tid sedan utkom också alstret Rösta- Om Pr prylar och påverkan av Janne Sundling där den Växjöbördiga PR-konsulten Johanna Elgenius författat ett avsnitt.
Att partierna själva talar om sin kommunikation är i sig ett trendbrott. Som författarna konstaterar har detta tidigare varit främmande för i den svenska politiska kulturen. Få har tidigare velat tala om kampanjen betydelse, det är idéerna och människorna som ska vinna val. Nu riktar också medierna ett intresse mot de tidigare så osynliga kommunikationscheferna på partierna. Hur tänker socialdemokraternas Karin Pettersson förändra bilden av Mona Sahlin? Hur ska moderaternas Pär Henriksson vända opinionsutvecklingen? Kampen mellan dem har börjat betraktas som en match i matchen.
Symptomatiskt är den nya öppenheten om partiernas val. I boken säger sagde Pär Henriksson att den moderata målgruppen är de 30-33 procent mittenväljare som kan tänka sig att rösta på ett alliansparti eller socialdemokraterna. Och nu också på miljöpartiet.
Denna professionalisering med målgrupper, arbete med fokusgrupper kom som författarna konstaterar sent till Sverige. Folkrörelsedemokratin och de stora partierna har satt sin prägel på det svenska folkstyret. Till det kommer att till exempel tv-reklam för politiska partier tidigare inte varit tillåtet. En inte ovidkommande faktor är också att skillnaderna minskat mellan de politiska alternativen efter kalla krigets slut. För inte så många år sedan var det också chefsideologerna som fick medial uppmärksamhet. Nu är det kommunikationscheferna.
I Nord och Grusell konstaterar också att skillnaden mellan partierna är små. I parlamentsvalet var det faktiskt kristdemokraterna och centern - som brukar kallas folkrörelsepartier - som präglades mest av den nya professionaliseringen.
Man kampanjer räcker trots allt inte för att vinna val, inte ens i tider som uppfattas sakna utan sanningar, auktoriteter och givna svar. Innehåll måste också till. Den Europavalrörelse som Nord och Grusell noggrant analyserar visade också att ett tydligt idéburet ja till Europa gav framgång för folkpartiet. Kampanjen förutsätter att det finns något att sälja på väljarmarknaden. Ideologerna behövs också 2010.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
