Känslig kärnfråga

Ledare Artikeln publicerades
En majoritet av Sveriges befolkning vill numera behålla kärnkraften.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
En majoritet av Sveriges befolkning vill numera behålla kärnkraften.

Åsikterna kring kärnkraft baseras mer på känslor än siffror.

Statistiskt sett är kärnkraften världens säkraste energislag per producerad kilowattimme. Få olyckor sker i förhållande till hur mycket energi som produceras, men upplevelsen av säkerheten är en helt annan sak. När ett missöde väl händer så kan det få katastrofala konsekvenser för många människor, vilket utgör grunden för det enda legitima motståndet mot energikällan. För kärnkraft är i övrigt en obestridligt ren och ytterst effektiv energiproducent. Om regering och myndigheter inte gör sitt jobb gällande beredskap kring kärnkraftsrelaterade hot häller man vatten på motståndskvarnen.

Enligt Riksrevisionens granskning av regeringen och de myndigheter som ska arbeta med säkerheten kring kärnteknisk verksamhet lämnar beredskapen mer att önska. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) jobbar inte tillräckligt förebyggande på de kärntekniska anläggningarna, det finns ingen plan för långsiktigt saneringsarbete av en eventuell olycka och samarbetet mellan de essentiella parterna Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, länsstyrelserna i kärnkraftslänen och SSM fungerar tydligen inte. Föga betryggande.

I granskningen påpekas vidare att det är regeringen som inte skapat tillräckliga förutsättningar för säkerhetsarbetet när det gäller kärnteknisk verksamhet. Ansvarsfördelningen har varit otydlig till de som förväntas ingripa vid ett haveri. Samma regering vill avveckla den svenska kärnkraften.

Opinionen kring kärnkraftens vara eller icke har svängt flera gånger sedan folkomröstningen 1980 då man kom fram till att avveckla den. I samband med att någon olycka sker någonstans så ökar motståndet, för att sedan sjunka igen efter ett tag. Den senaste kärnkraftsolyckan inträffade i Japanska Fukushima år 2011, varefter energislaget blev impopulärt och Tyskland beslutade att fasa ut sin kärnkraft. Men sedan dess har FN:s klimatpanel låtit göra gällande att kärnkraften är helt nödvändig för att klara av att minska utsläppen av växthusgaser enligt den målsättning som världens länder kommit överens om, något som troligen haft inverkan i en positiv opinionssvängning.

För enligt en Sifo-undersökning från tidigare i år så vill trettiofem procent av Sveriges befolkning bygga ut den befintliga kärnkraften, och trettioen procent vill behålla den som redan finns. Rädslan för konsekvenserna av eventuella olyckor verkar därmed ha släppt sitt grepp något till förmån för kärnkraftens insats som klimathjälte.

Riksrevisionens larm blir särskilt frustrerande i ljuset av att det är just säkerhetsfrågan som opinionen hänger på. Onekligen finns det politiska läger som gynnas av att myndigheter och regering har underlåtit att göra sina jobb. En sådan situation skall inte behöva uppstå.