Annons

Kärnkraft vårt öde

En nyligen presenterad rapport från Tankesmedja Österlen visar att Sverige står inför allvarliga problem med elförsörjningen samtidigt som behovet av el kommer att öka rejält. Vi riskerar att inom femton år drabbas av akut elbrist, vilket skulle vara ytterst destruktivt för ett höggradigt elektroniskt och digitaliserat samhälle som det svenska.
Ledare • Publicerad 14 februari 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Anders Ahlgren/SvD/TT

Enligt Tankesmedja Österlen står tre möjligheter till buds för politikerna. Fler norrländska älvar kan byggas ut, Sverige kan ansluta sig till det europeiska och ryska naturgasnätet och nya kärnkraftverk kan etableras.

Utbyggnad av älvar skulle förstås få till följd att viktiga naturvärden går om intet, medan rysk naturgas inte precis är klimatoptimal. Återstår således kärnkraften. Såväl Internationella energirådet (IEA) som FN:s klimatpanel IPCC pekar på denna som ett verksamt sätt att angripa den globala uppvärmningen. Den svenska regeringen förhåller sig dock skeptisk.

Annons

Ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin, slår fast att kärnkraften är kostsam och att det saknas belägg för att den är mer konkurrenskraftig i relation till förnybar energi. Mot detta kan invändas att det inte finns något bättre alternativ för att ersätta fossila bränslen, och att sol- och vindkraft inte räcker till när elsystemet belastas som hårdast. Lövin menar också att en snabb omställning är av nöden och att det tar lång tid att anlägga kärnkraftverk. Mot det kan anföras att någon skyndsam förändring inte är realistisk utan att kärnkraften tas med i beräkningen, och att det är hög tid att börja planera och bygga kärnkraftverk.

En tredje synpunkt från ministern handlar om att slutförvaringsfrågan förblir olöst. Här är det på sin plats att framhålla värdet av ny forskning så att den fjärde generationens kärnkraftsreaktorer kan bli verklighet. Med denna teknologi skulle det gå att återanvända uran från de nuvarande reaktorerna och sänka priserna avsevärt. En anledning till att den fjärde generationens kärnkraftsreaktorer fortfarande befinner sig på ritbordet är förstås den negativa synen på kärnkraft och ivern att avveckla den, vilket inte direkt befrämjar innovationer på området.

Det finns i den miljöpartistiska sfären en tendens att vägra välja mellan mer eller mindre dåliga energikällor, och att hänge sig åt orealistiska scenarier där förnybara källor tillhandahåller hundra procent av all el. Men faktum är att vi måste välja och att förnybar energi inte kommer att kunna lösa det växande energibehovet på egen hand. Ett val måste träffas mellan fossil energi och kärnkraft – eller för den delen vattenkraft, om man är villig att offra ytterligare naturvärden i Norrland.

Människor som nått en viss materiell nivå är inte villiga att gå med på genomgripande förändringar till det sämre, och på många håll i världen eftersträvas fullt förståeligt en högre levnadsstandard. Det kommer med andra ord att produceras, konsumeras, köras bil och flygas, mer snarare än mindre, i framtiden. Den stora frågan är om det är fossila bränslen eller kärnkraft som kommer att ha försteget.

Mathias Persson
Annons
Annons
Annons
Annons