Kommunen är ingen kyrka

Ledare ,
Oliver Rosengren (M), ordförande i Växjös socialnämnd Arbete och välfärd.
Foto:

Offentlig makt utövas inte utifrån väderlek, värdegrund, mångfaldsplaner eller allmänna känslouttryck. Den utövas under lagarna.

Den bakomliggande tanken med grundlagens skrivning om begränsningarna för den offentliga makten är att invånarna ska skyddas från godtycklighet och maktmissbruk. Efter veckans rapportering om Växjö katolska församlings konfirmationsundervisning finns det anledning att påminna om denna så grundläggande legalitetsprincip för politiker och tjänstemän i den offentliga förvaltningen.

Den moderate socialnämndsordföranden Oliver Rosengren och Växjö kommuns mångfaldssamordnare Suzana Mocevic har båda offentligt uttryckt bestörtning över den katolska församlingens syn på äktenskap och homosexualitet. Mångfaldssamordnaren sitter dessutom på dubbla stolar, som tjänsteman i kommunen och som vice ordförande i föreningen Pride Växjö. Båda har bjudit in kyrkoherden Ingvar Fogelqvist till dialog.

Här uppstår ett antal frågor. Hur ska inbjudan tolkas? På vems mandat kallar en socialnämndsordförande och en kommunal tjänsteman en religiös ledare till samtal för att kritisera teologisk undervisning?

Det är ingen hemlighet vad katolska kyrkan har för syn på äktenskapet eller hur den betraktar homosexualitet. Detsamma kan sägas om motsvarande syn inom islam. Är det Rosengrens och Mocevics intention att även uppsöka Växjö Islamiska Center? Ska Filadelfiaförsamlingen i Lammhult kallas in för att skåda ljuset? Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga? Jehovas vittnen? Ulriksbergskyrkan?

Om inbjudan tolkas som myndighetsutövning kan den bli föremål för granskning av Justitieombudsmannen. Något förvånande är det också en mångfaldssamordnare som agerar, som finns till för att skapa medvetenhet om minoriteters ställning och rättigheter. Upplysningsvis räknas inte enbart homosexuella hit utan även katoliker.

Frågor som rör församlingars inre liv ligger inte ens i närheten av den kommunala kompetensen. Det är ingen slump att bidrag till samfund hanteras på myndighetsnivå under lag. Att religionsfriheten har en stark ställning i relation till exempelvis lagen om hets mot folkgrupp påminns vi också om i fallet Åke Green som friades av Högsta domstolen med motiveringen att det skulle ha inneburit ett brott mot Europakonventionen att döma honom.

Oliver Rosengren går dessutom ett steg längre än att kalla till ett uppläxningssamtal. Han avser att stoppa församlingen från att sprida material i kommunal verksamhet – exempelvis på skolorna. Det är ett anmärkningsvärt påstående. Utan täckning ger han intryck av att församlingen använder skolan som ett missionsfält, för att framställa sig själv som elevernas beskyddare.

Även här agerar Rosengren utanför sitt mandat. För det första: De rättsliga förutsättningarna för tillträde till skolorna hanteras i första hand av rektorerna själva. För det andra: När ett sådant beslut fattas ska det ske på objektiva grunder. Det betyder att man inte kan välja bort aktörer med hänvisning till en aldrig så vackert formulerad kommunal värdegrund. Om Växjö kommun specifikt vill förbjuda katolsk information i Växjös skolor får de också neka Svenska kyrkan och andra trossamfund tillträde.