Konspirationens tidevarv
Vår samtid kännetecknas av ett allt vidare intresse för konspirationsteorier som hänför sig till de mest skiftande fenomen och områden. Människor fastnar förstås för den sortens teorier av många olika anledningar, men det går likväl att urskilja några vanliga gemensamma nämnare.
I dokumentären ”Behind the Curve” skildras platt jord-rörelsen, som tilltagit i omfång de senaste åren och menar att amerikanska NASA mörkar att vi i själva verket lever i en skivvärld och inte på ett klot. Exakt vem eller vilka som ligger bakom komplotten är man dock mindre säker på, även om exempelvis Vatikanen och CIA anses vara troliga kandidater.
Det står snart klart att erfarenhetsbaserade fakta inte spelar någon större roll för platt jord-förespråkarna. En del av dem försöker utföra egna experiment och observationer för att bekräfta sina teser, men när resultaten inte blir de önskade undviker man att dra bestämda slutsatser och ändrar på sina metoder istället för att ompröva sina försanthållanden.
Platt jord-rörelsen och andra konspirationsteoretiska kretsar ägnar sig inte åt något obundet sanningssökande utan åt kvasireligiösa trossatser som dels skänker livet mening, dels ger en känsla av makt åt den som upplever sig besitta insikt i hur tillvaron egentligen är beskaffad. Förutom existentiell tröst och insiktskapital bringar engagemanget också med sig social tillhörighet och acceptans. Man skall heller inte underskatta att det finns pengar att tjäna på att torgföra konspirationsteoretiskt tankegods.
Idén om en platt jord kan vid en första anblick te sig harmlös och kanske till och med lite småcharmigt excentrisk. Anhängarnas fanatism och missionsiver är emellertid inte särskilt charmerande, och platt jord-vurmen ingår i ett större ekosystem av konspirationsteorier som handlar om allt ifrån månlandningarna och terrorattackerna mot World Trade Center i New York 2001 till att formskiftande reptiler styr världen och att Saturnus tidigare tjänat som vår sol. Till det kommer att vetenskapen är ansatt på flera fronter och att det offentliga samtalet i allt högre grad fragmenteras; relativism och subkultur är tidens lösen.
Mot bakgrund av detta och speciellt med tanke på politiska konspirationsteorier av radikalt snitt – alldeles oavsett om de kommer från höger eller från vänster – framstår det bara som än viktigare att upprätthålla ett välfungerande utbildningssystem som meddelar grundmurade kunskaper i såväl källkritik som ett vetenskapligt förhållningssätt överlag. ”Postmoderna” undermineranden av vetenskap och vetenskaplighet kan endast göra björntjänster i ett alltmer konspirationsteoretiskt idéklimat.