Ledare 2009-04-16 | Uppdaterad 2009-04-15
Ett välkommet vårtecken är kossorna och tjurarna som släpps ut från ladugårdar ut på ängar och hagar. Tyvärr blir vårtecknet allt ovanligare. Trots uppmärksamhet kring närproducerat kött (och mjölk) och trots att vi grillar oftare sviker konsumenterna det svenska köttet. Köttkonsumtionen ökar kraftigt, medan köttproduktionen minskar. Det är importerat kött från länder som Brasilien som läggs i varuvagnen.
Med tanke på att antalet kor i Sverige under modern tid aldrig varit så få ter det sig minst sagt paradoxalt att nötdjuren fått klä skott för både Östersjöns övergödning och den globala uppvärmningen. För två år sedan diskuterade Livsmedelsverket att av klimatskäl lägga om kostråden. Proteinrikt kött skulle vi äta mindre av. Sådana råd är riskabla eftersom konsumenterna många gånger ersätter varan med något som varken är nyttigare eller klimatsmartare. Och i debatten kring kossorna rapande har också röster från vänner av natur och miljö som talar om behovet av fler kor överröstats av dem som ser köttindustrin som något i sig avskyvärt. Världsnaturfonden WWF, i andra sammanhang en aktad aktör, hör till dem som varnat för att vi håller på att få för få kor. Det artrika odlingslandskapet kan inte förverkligas om betesdjuren blir färre. Biologisk mångfald är omöjlig utan kreaturens medverkan i kretsloppet.
Men hur står det då till med kornas klimatpåverkan, själva kärnfrågan i sammanhanget? I kontroversiella frågor som denna finns det naturligtvis olika svar. Men undersökningar som tonar ned problem, eller i vart fall nyanserar dem, hamnar försvinner lätt i ett nyhetsflöde där det dramatiska hamnar överst.
Den sista mars presenterade en forskargrupp vid JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala en tämligen ouppmärksammad undersökning som pekar på att beräkningarna om växthusgaser från stallgödsel är kraftigt överdrivna. Om jordbruket anses stå för 13 procent av växthusgaserna anses stallgödsellagringen stå för ungefär 12 procent av jordbrukets utsläpp.
Men beräkningarna har utgått från förhållanden i andra länder som har ett varmare klimat och andra metoder att hantera dyngan. Forskargruppen visar att metangasutsläppen är ungefär en fjärdedel av de uppskattade värdena medan utsläppen av lust- och metangas är försumbara. Undersökningen har faktiskt också en Växjödimension. Växjö kommun är en av intressenterna bakom JTI, i övrigt återfinns en rad näringsorganisationer och fack. Men forskningen bedrivs i samarbete med SLU och projektet om stallgödsel skedde under överinseende av en refernesgrupp med forskare.
Vi kan således även denna vår med glädje se korna som betar i hagen. Och utan något dåligt samvete lägga biffen på grillen.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (41 ST.)
ANNONSERA