Kött för klimatet
Till att börja med är det väldigt svårt att dra slutsatser om kött generellt. Vilken typ av kött, hur och var det produceras ger väldigt olika utfall för hur klimatet påverkas. Produktionen av kycklingkött genererar exempelvis mindre växthusgasutsläpp än ost, som ofta används som ersättning för kött i maträtter som görs vegetariska. Nötkött som produceras i Sydamerika kan släppa ut sextio procent mer växthusgaser än kött som produceras i Europa. Samtidigt som en biff från Sverige släpper ut tjugofem procent mindre växthusgaser än genomsnittet i EU, detta enligt en rapport från IVA. Viltkött är svårt att överhuvudtaget kritisera ur klimatsynpunkt.
Klimatet är ett komplext system som sällan blir hjälpt av att förenklas. Men för att göra frågan viral används sensationella formuleringar som blandar ihop problem och åtgärder. Ofta anspelas det på skuldkänslor på individnivå som ska dämpas genom att sluta konsumera, äta och till och med sluta fortplanta sig. Det blir onekligen dystert, i synnerhet för unga människor. Men likväl skulle man kunna förenkla åt andra hållet. Den årliga tillväxten av träd i Sveriges skogar motsvarar mer än tre gånger landets årliga utsläpp av koldioxid. Vi binder alltså mer koldioxid än vi släpper ut. Få hävdar att det ger oss rätt att strunta i övriga klimatåtgärder, men det kanske bidrar med ett perspektiv som kan uppmuntra landets kommuner att sluta ta till panik-åtgärder såsom att beröva äldre människor fläsk i ärtsoppan.
Den svenska köttproduktionen är essentiell för den biologiska mångfalden, men också en del i klimatarbetet. En av författarna till kapitel 4 i IPCC:s specialrapport om klimatförändring och markanvändning, Annette Cowie, menar att djurhållningen är en viktig del i lantbrukets förmåga att kapsla in koldioxid. Att hålla djur på bete gör att gräs hela tiden växer och kapslar in koldioxid, samtidigt som djuren omvandlar för människan oätligt gräs till energirik mat. Betesmarkerna blir samtidigt artrika habitat i klass med Amazonas regnskogar. Om allt kött som konsumeras skulle vara producerat på svenskt vis så skulle världens utsläpp från köttproduktion kunna minska direkt med över trettio procent.
Flera kommuner i Kronoberg är därför förebilder. I Alvesta kommun är nittiosju procent av köttet som serveras i förskolor, skolor och äldreboenden svenskt, I Växjö är man uppe i nittioåtta procent. Vinner gör dock Tingsryd kommun med hundra procent svenskt kött, medan Markaryd åtminstone har en målsättning om hundra procent. Förhoppningsvis fortsätter de att vara förebilder även efter denna veckas snedvridna nyhetsrapportering om klimatet.
