Kvinnofrid anno 2019

Ledare Artikeln publicerades

Yngre kvinnors rädsla sticker ut i den Nationella trygghetsundersökningen som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade igår. Nästan en fjärdedel av befolkningen väljer att ta en annan väg eller ett annat färdsätt än vad de behövt för att de är rädda. Men bland kvinnor i åldrarna 20-24 år är det hart när dubbelt så många, 42 procent som ofta (!) tar en annan väg.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brå:s tolkning är osvikligt Bråisk: ”Att mångas tillvaro begränsas av att de känner sig tvungna att ändra sina resvägar och färdsätt, är en allvarlig konsekvens av den otrygghet och oro för brott som främst unga kvinnor säger sig uppleva”, säger en av dess utredare. Det finns alltså inte nödvändigtvis fog för oron. Brå vill inte vidgå att kvinnorna har anledning till sin ökade försiktighet. Det är till och med kanske ingen riktig oro som kvinnorna känner, de ”upplever” den bara.

Förresten – ”säger sig” uppleva. De kanske bara yrar i trance.

Om Brås:s uppfattning är att bilden av ökat antal överfallsvåldtäkter i Sverige är en myt, säg då det och backa upp det med trovärdiga vattentäta data. Och det gäller även ansvariga politiker. Vill man inte erkänna orsaken bakom kvinnors rädsla blir allt tal om att ”ta oro på allvar” en ren terapeutisk pose utan substans.

Man skall också veta att det här är svar från 2017. Nu skriver vi 2019. Hur tippar vi att utvecklingen varit på det här området fram till idag?

Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé är i en debattartikel i gårdagens Aftonbladet i alla fall talför. Han konstaterar inte bara att mittenpartiernas överenskommelse med Socialdemokraterna saknar fokus på kriminalpolitik, utan också att grov brottslighet just är på framfart i Sverige:

Det ”...saknas en strategi för hur antalet poliser ska bli fler och det finns heller inga skrivningar om skärpta straff för grovt kriminella... ”Just nu ser Sverige tyvärr ut att gå mot ytterligare en förlorad mandatperiod på det kriminalpolitiska området.”

Man kan förstås tillägga att Sverige redan lidit av åtta sådana förlorade år under regeringen Reinfeldt då Moderaterna hade justitiedepartementet. Få partier är utan skuld till att allt fler kvinnor tar allt längre omvägar.

Tobé tog sig för att ställa den öppna frågan till Annie Lööf om Centern med anledning av överenskommelsen såg sig förhindrad att samarbeta med Moderaterna. Svaret blev nej. Därmed erkände förstås Lööf att även Vänsterpartiet var en legitim samarbetspartner för Stefan Löfven i samma ärenden, men hur som: Om detta förhållande är riktigt, då bör Moderaterna ta initiativ till ett brett och långtgående program mot grov brottslighet och utnyttja den majoritet för hårdare tag som förmodas finnas i riksdagen.

Detta är inget område som får lämnas åt sitt öde i den politiska prestigens namn.