Kvoteringslagen gav sämre lönsamhet

Så även när det gäller slutsatsen i en omfattande enkätundersökning där nära 1 800 styrelseledamöter och vd:ar i Sverige deltagit och som visar att kvinnor är mer riskbenägna än män i styrelser. Något som sägs bryta mot en förutfattad mening som sägs vara orsaken till att kvinnor hålls utanför styrelserummen. I själva verket är kvinnor mer förändringsbenägna och självständiga än sina kollegor, enligt de australiensiska forskarna Renée Adams och Patricia Funk. Män är å sin sida mest intresserade av att ha makt.

Det har tidigare, med stor självsäkerhet, påståtts i debatten att kvinnor i styrelserummen är en affärsmässigt lönsam affär för företagen. En rad studier har undersökt sambandet, men resultaten är inte entydiga. Ungefär hälften kommer fram till att jämställda styrelser leder till bättre resultat.

I Sverige förs en debatt om huruvida man bör tvinga börsbolagen att kvotera in kvinnor i sina styrelser. Ofta anförs den norska kvoteringslagen som en framgång för jämställdheten. Den visar om inget annat att hotet från politikerna kan bli verklighet, också här. Nu har två amerikanska ekonomer, Kenneth Ahern och Amy Ditmar, studerat lagens effekt på en rad företagsekonomiska utfall, rapporterar professorn i nationalekonomi vid Uppsala universitet Daniel Waldenström som är knuten till den pigga bloggen Ekonomistas.

Analysen visar tydligt att kvoteringslagen påverkade företagens värde negativt. Även företagens lönsamhet och kostnadseffektivitet minskade till följd av kvoteringslagen. En av förändringarna bestod i ledamöternas personliga egenskaper. De nya kvinnorna var förvisso bättre utbildade, men i genomsnitt åtta år yngre och med betydligt mindre chefserfarenhet.

Lagen ledde till att företagen i ökad utsträckning köpte upp andra företag, ökade sin skuldsättning och minskade sin kassalikviditet. Eftersom större uppköp typiskt sett kräver styrelsebeslut, anser författarna sig här funnit en länk mellan styrelsens minskade erfarenhet och faktiskt agerande, och i förlängningen minskat värde. Dessutom ledde lagen till att många bolag lämnade börsen, vilket även det förde med sig stora kostnader.

Frågan har nog mindre att göra med kön än erfarenhet. Kvoteringslagen är mot den bakgrunden ingen solskenshistoria, utan snarare ett exempel på hur goda föresatser kan leda helt fel. Jämställdhet är önskvärd, men önskvärt är också arbetstillfällen och lönsamma företag. Styrelsesammansättningen är och bör förbli en fråga för ägarna, och ingen annan.