Låt barn vara barn

Ledare Artikeln publicerades
Gudryn Schyman (FI) vill ge 16-åringar chansen att bli riksdagsledamöter.
Foto:Lars Pehrson / SvD / TT
Gudryn Schyman (FI) vill ge 16-åringar chansen att bli riksdagsledamöter.

När Feministiskt initiativ vill sänka rösträttsåldern riskerar de att istället frånta barnen rätten att utvecklas och fostras in i samhället i sin egen takt.

När politiker och åskådare lämnat Visby för året firade Feministiskt initiativ (FI) sin första egna dag i Almedalen. På numera typiskt partimanér lanserade de ett förslag som har föga med jämställdhet mellan könen och desto mer med ogenomtänkt plakatpolitik att göra. FI vill sänka rösträttsåldern till 16 år.

Lisa Palm från ungdomsförbundet Unga feminister menar att det är dags att sänka rösträtten eftersom det inte gjorts på 40 år. Att ändra grundlagen bara för förnyelsens skull är föga övertygande argumentationsteknik. Man måste se till konsekvenserna av en sådan justering av rösträttsåldern. I regeringsformen står att den som uppfyller kraven på rösträtt även kan väljas som ledamot av riksdagen. Är det rimligt att kräva att en sextonåring ska ta på sig de folkvaldas ansvar för avgörande beslut som påverkar hela svenska folket?

Mognad kommer med åldern, det har bekräftats otaliga gånger av såväl vetenskap som empiri. Därför är barnrättsskalan också progressiv; den följer barnets utveckling avseende intellektuell och fysisk mognad. Samhället ställer inte samma krav på en sjuåring som på en femtonåring och de åtnjuter inte heller samma rättigheter. En femtonåring får till exempel råda över sin egen sexualitet medan en sjuåring inte får detta.

Denna gradvisa inskolning i medborgarskapets förutsättningar är sund. Familjens uppfostran, skolan och de första sommarjobben är en grogrund för det samhällsansvar som senare åläggs den vuxna individen. Utan denna förberedelse kan det vara svårt att finna sin plats i den vuxna världen. Rättighetsbegreppet är kopplat till omfattande skyldigheter. Parallellt med att man växer upp och får fler rättigheter åläggs man även större ansvar. En myndig person bär det fullständiga ansvaret för sin person och sina handlingar.

Genom att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år ökar man även ansvarsbördan på barnen. Myndighetsåldern innebär, förutom rätten att rösta i allmänna val, även att föräldrarnas vårdnadsansvar upphör, att man kan giftas sig, bli serverad alkohol på lokal och köpa tobak. Dessutom är straffpåföljderna strängare för en vuxen person än för ungdomar. En straffmyndig person under 18 år som begår ett grovt brott döms till sluten ungdomsvård istället för fängelse. Barn anses alltså inte behöva ta fullt juridiskt ansvar för sina handlingar.

Vill man som FI sänka åldern för rösträtt måste man ha goda argument för varför detsamma inte ska gälla rätten att ingå äktenskap, berusa sig och röka. Att ta ansvar för demokratin måste rimligtvis anses vara tyngre än att ta ansvar för enbart sin egen person. Den som av samhället betraktas som mogen nog att rösta bör rimligtvis även kunna ordna sin egen försörjning.

Få tycker att det är befogat att låta en sextonåring gifta sig eller köpa alkohol, eller kräva att han eller hon ska försörja sig själv. Samma återhållsamhet bör gälla frågan om rösträtt. Barn har särskilda rättigheter och skyldigheter av en anledning – för att de ska kunna utvecklas och fostras in i samhället i sin egen takt. Att relativisera dessa är svårligen till barnens fördel. Låt barn vara barn så länge som möjligt. Tids nog kommer ansvaret ändå.