Låt runorna vara ifred

Ledare Artikeln publicerades
Arkivbild
Foto: JOHAN LINDGREN / TT / TT
Arkivbild

Är det hets mot folkgrupp att hålla på och vifta med en runa? Efter att svenska nazister marscherat runt med Tyr-runan i ett antal år nu har justitieminister Morgan Johansson beslutat att försöka förpassa detta skrivtecken till det kriminellas härad. En utredning skall landa nu i slutet av maj.

Det går att förstå frustrationen över extremisters kidnappning av fornnordiska symboler. Det där flaggviftandet är sannerligen ingen trevlig syn. Men yttrandefrihetens pris är inte alltid trevligt.

Det är heller inte alltid praktiskt möjligt att vrida allt så att det blir lugnt och skönt. Spekulationer har redan hörts om att inte bara Tyr-runan utan även andra symboler som förekommer mindre frekvent - eller kan komma att förekomma - i extrema miljöer skall förbjudas. Det är som upplagt för urspårning.

Man kan förbjuda Tyr-runan. Man kan förbjuda x-runan. Man kan förbjuda ditten- och dattenrunan ända tills hela futharken, runalfabetet, är helt förbjuden. För naturligtvis kommer de politiska krafter man vill stävja genast gripa an nya symboler så snart deras nuvarande har förbjudits.

Ett barn förstår detta. Ett barn förstår det förmodligen än bättre än vuxna, eftersom det är precis så barn beter sig när man försöker snärja dem med uppenbart ihåliga regler.

Johansson öppnar för en nationell låtsaslek som bara kommer att ytterligare urlaka det allmänna förtroendet för politik. Om svenska nazister plötsligt använde en röd ros som symbol, bara för att jäklas, vad gör regeringen då?

Eller alla de böcker, runstenar eller över huvud taget de sammanhang där förkristna symboler används utan att nazister är med i spelet, skall de förses med varningstexter eller vad tänker sig Johansson? Utredaren kommer förstås att lägga vikt vid omständigheterna kring bildens användning men det säger sig självt att det kommer att skapas ett gungfly som inte är i närheten av att kunna hållas i ordning juridiskt eller politiskt.

Men det är inte egentligen inte det löje som dras över svensk offentlighet som är det största problemet med detta. Vad som ligger i stöpsleven är ju faktiskt det svenska kulturarvet i form av den fornnordiska symbolvärlden.

Är till exempel Valknuten bekant? För de flesta är den nog inte det. Men det är en sofistikerad fornnordisk symbol vars religiösa eller existentiella innebörd vi aldrig kommer få full klarhet i. Den förekommer med stor säkerhet i tvivelaktiga miljöer. Men den betyder inte att den hör hemma där. Den hör definitivt inte hemma på någon statlig uppsatt lista över förbjudna bilder.

Hela den svenska debattscenen håller redan på att knaka under de ständiga danserna kring vad som är lämpligt och olämpligt, legitimt, hatiskt, korrekt och inkorrekt. Gränserna förskjuts hela tiden åt olika håll och utan djupare tankearbete. Men det måste ändå vara unikt att ett land överväger att kriminalisera sitt eget kulturhistoriska bildspråk.