Lita på lärarna

Ledare Artikeln publicerades
Om lärarna inte klarar av att välja böcker själva, vad klarar de då av?
Foto:

En centraliserad läromedelsgranskning skulle undergräva lärarna i ett kritiskt skede.

I Växjö kommuns utbildningsnämnd har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lagt ett gemensamt förslag. Partiernas företrädare vill att nämnden beslutar om att de kommunala skolornas läromedel ska inventeras och granskas. Målet är att alla läromedel som inte passar in i en modern värdegrundssyn ska sorteras bort.

Det är ett uppseendeväckande förslag. Sedan 1983 har det varit upp till den enskilde läraren eller till arbetslaget att avgöra vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Det är en uppgift som lärarna förbereds inför under sin utbildning, något som borgar för en objektiv bedömning av de läromedel som erbjuds.

Förslaget om en centraliserad granskning av läromedel innebär ett underkännande av lärarnas kompetens. En sådan lösning skulle skicka en signal till Sveriges lärare om att de inte är betrodda att avgöra hur de ska genomföra sin undervisning. Detta i ett läge då de flesta letar efter sätt att höja yrkets status. Vad händer med yrkesstoltheten om man, efter fem år på högskola, inte får förtroendet att själv avgöra hur man bäst vägleder barn till kunskap?

De granskningar av läromedel som gjorts på senare tid, 2006 och 2010, har haft samma fokus som oppositionen i utbildningsnämnden. 2010 upptäckte man att bilderna i en vanligt förekommande lärobok i fysikämnet huvudsakligen föreställde män. Om den centraliserade granskningen som Skolverket genomförde 2006 sa läromedelsforskaren Anna Johnsson Harrie (Skolvärlden 2014-11-19):

"Det var efter en granskning av skolans läromedel av RFSL Ungdom som Skolverket kom med den rapporten. Den var en ren reaktion på medieuppmärksamheten."

Man får lyckönska intresseorganisationen till att kampanjen fick ett sådant genomslag.

Vad är då syftet med att ta granskningen från de enskilda lärarna? Det är att flytta fokus från kunskapsförmedling till värdegrundsförmedling.

Frågan är om det är vad skolan behöver i nuläget. Kunskapstappet i den svenska skolan har visat sig unikt i sin omfattning bland världens utvecklade länder. Om man skulle överlåta fostran till föräldrarna skulle man troligen få mer tid till kunskapsförmedling i skolan.