söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Ledare 2010-07-24 | Uppdaterad 2010-07-23
Försvarets pågående omställning skapar debatt. Diskussionerna handlar om hur man ska kunna professionalisera och samtidigt behålla värnpliktsförsvarets folkliga förankring. Även ett professionellt försvar måste ha en stark folklig förankring. Det försvar som inte åtnjuter ett starkt och brett förtroende lär aldrig kunna rekrytera (frivillig) personal.
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att försvaret väljer ett oflexibelt tarifflönesystem när det ska anställa nya soldater. Är de anställda medarbetare eller beväringar?
Beväring var ett vanligt skällsord i värnpliktsförsvaret. Ofta kombinerat med efterledet jävel användes det för att markera avstånd mellan yrkesofficerare och värnpliktiga. Ordet var till en början neutralt och betecknade någon som var inkallad. En negativ betydelse uppstod dock redan på de gamla övningshedarna. Den indelta stammen uppskattade inte alltid att behöva utbilda de bondpojkar som genom 1809 års pliktlag kallades in på somrarna för att exercera beväring. "Jaha, då ska man vakta beväringar igen", ska en knekt på väg till mötet på Kronobergshed ha muttrat. Beväringarna var ovilliga rekryter som latade sig och hittade på bus.
Skällsordet följde sedan med in i värnpliktsförsvaret. Men under 40-talets beredskap var man tvungen att officiellt ta bort benämningen och motverka dess användande. De värnpliktiga accepterade inte längre uppdelningen i människovärde som begreppet stod för. Ordet överlevde inofficiellt, och kanske också mentaliteten.
Försvarets lönesystem lämnar litet utrymme för att belöna kompetens och erfarenhet hos vanliga soldater. Det stärker bilden av en arbetsgivare utan hög uppfattning om sina anställda
Soldater, sjömän och gruppbefäl kommer att få lön efter ett tariffsystem. De anställda delas in i fem olika nivåer av ingångslön. Sedan följer en löneutveckling efter tjänsteår.
Det låter flexibelt. Men i praktiken betyder det inte mycket. En soldat med den högsta kompetensnivån och med tolv tjänstgöringsår kommer bara ha en minimilön på drygt 21 000 kronor i månaden. Då talar vi om en person i trettioårsåldern med utbildning och mer än tio års erfarenhet i ett ansvarskrävande yrke. Medan individuell lönesättning blir allt vanligare på arbetsmarknaden går uppenbarligen försvarsmakten åt andra hållet.
Frågan är om inte Försvarsmakten är fast i synen på soldater som beväringar. Hur ska det kunna kombineras med förtroende hos de anställda och i förlängningen hos allmänheten?
Lösningen får väl bli en nordisk form av främlingslegion. Legosoldater från andra länder tar jobben som svenska ungdomar inte vill ha på grund av dåliga villkor. Den tanken känns ligga i linje med alliansens arbete att fjärma försvarsmakten från civilsamhället som startats med avskaffandet av värnplikten.
den dolda försvarspolitiska agendan hos alliansen blir allt mer uppenbar. det är att utarma den svenska försvarsförmågan för att på så sätt bakvägen tvinga in oss i ett medlemsskap i nato. utan att det svenska folket på sedvanligt demokratiskt sätt får säga sitt. det är unikt att som den svenska försvarsministern medge att landet inte längre har förmåga att försvara sitt territorium...!kanske är det dags att ställa sig frågan vilken typ av svek mot landet som brottsrubriceringen högförräderi är tillämplig på...!?
Och den gamla lagen som kom till efter Ådalen 31 är ändrad så nu kan Svensk militär sättas in mot Svenskar och man har även genomfört sådan övning
Varför ???
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
