Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2012-02-07 | Uppdaterad 2012-02-06
Varför väljer sju av tio nyanmälda arbetslösa ungdomar under 25 år bort a-kassan?
Det är Svt:s Rapport som låtit Arbetsförmedlingen ta fram ny statistik över andelen unga som valt att stå utanför arbetslöshetsförsäkringen. 2006 höjdes avgifterna till a-kassan. Då valde nästan sex av tio ungdomar att försäkra sig. I dag är dock avgifterna i många a-kassor nere på ungefär samma nivå som före avgiftshöjningen.
Duger då avgifterna som förklaring till att ungdomar väljer att stå utanför?
En ungdomsarbetsförmedlare säger till Rapport att han möter arbetslösa unga som ännu inte tjänar något på att gå med i en a-kassa, men också många som tycker att det är för krångligt med pappersarbetet. Två förklaringar som kompletterar bilden.
Att skylla på avgifterna är att göra det allt för enkelt för sig. För att få grundersättning på högst 320 kronor per dag behöver man inte något medlemskap i en a-kassa. Man behöver däremot uppfylla vissa krav i form av arbetade timmar. Men det är bara en mindre del av alla öppet arbetslösa som omfattas av detta grundskydd.
Är då lösningen en obligatorisk a-kassa? För ungefär 60 procent av de öppet arbetslösa skulle det inte göra någon skillnad, enligt Arbetslöshetskassornas samorganisation, förutom att de skulle få vara med att betala. Villkoret för att få inkomstrelaterad ersättning är att man har arbetat minst 80 timmar i månaden i minst sex månader under en tolvårsperiod. Merparten av de öppet arbetslösa uppfyller alltså inte detta arbetsvillkor. Då finns det heller ingen anledning att vara med i en a-kassa.
För den som arbetar på timmar och ställer upp när det behövs är det sannolikt inte avgiften till a-kassan som hindrar ett medlemskap, utan att man inte kvalificerat sig för ersättning. Det handlar om ungdomar som arbetar extra, deltid och under allmänt osäkra anställningsförhållanden. Och varför vara med och betala för något man inte får del av? Det finns säkert ungdomar som drar sig för pappersarbete, men huvudförklaringen ligger nog snarare i att det inte är någon pay off att vara ansluten till en kassa.
Förändringen i a-kassornas medlemsutveckling kan också ses ur ett vidare samhällsperspektiv. Individualiseringen har medfört att äldre personer med trygga anställningar och några få år kvar till pension går ur. Avgiftshöjningarna 2006 påskyndade den processen. Den kollektiva ansvarskänslan tycks ha krympt.
Utvecklingen talar för en obligatorisk a-kassa, vilket regeringen också har planer på. Men om alla ska stå för finansieringen kan inte de flesta vara utestängda från ersättning. Då får inte reformen den legitimitet den faktiskt kräver. Därför bör också arbetsvillkoret ses över.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
