Lööf beskrev SD som putinister

Ledare

Nog får man säga att det är anmärkningsvärt att ett parti som säger sig vara svenska nationalister i EU röstar på ett sätt som ger Putin mer svängrum att tala maktspråk med sina mindre grannar.

Artikeln publicerades 15 januari 2015.

Mandatperiodens första partiledardebatt visade upp en delvis ny riksdag. Tre av partiledarna var nya. Stefan Löfven (S) satt tidigare inte i riksdagen. Anna Kinberg Batra (M) valdes så sent som förra helgen, och Mattias Karlsson (SD) är vikarie på sin post.
Men i gårdagens debatt fanns också nya frågor. Säkerhetspolitik har till exempel sällan betonats i riksdagens partiledardebatter. Men i går var Natofrågan en av de hetaste. Den lyftes både av förespråkarna, anförda av Jan Björklund (FP), och av motståndarna anförda av Jonas Sjöstedt (V).
Partierna som inte tänkt igenom Natofrågan fick problem. Björklund (FP) kunde pressa Karlsson på varför SD är emot Nato samtidigt som deras väljare är de efter folkpartisterna näst mest positiva. Sjöstedt (V) kunde pressa Annie Lööf (C) på varför hon jämte sina Alliansvänner­ vill utreda medlemskap, samtidigt som hennes parti inte är med på banan.
Islamistdåden i Paris ledde också in debattörerna på säkerhetsfrågor. Här hade flera partiledare färdigskrivna inlägg riktade mot SD som beskylldes för att vilja utnyttja händelserna för att ställa folkgrupper mot varandra. Det var oklart om taktiken bet, för Karlsson syntes väl förberedd på kritiken.
Värre blev det för Karlsson (SD) när Annie Lööf (C) tog upp att SD röstar med de Putinvänliga partierna i Europaparlamentet. Lööf menade att SD uppvisade en häpnadsväckande ”putinism”, och att de var mer Moskvatrogna än Vänsterpartiet.
Och nog får man säga att det är anmärkningsvärt att ett parti som säger sig vara svenska nationalister i EU röstar på ett sätt som ger Putin mer svängrum att tala maktspråk med sina mindre grannar. För en gångs skull är det måhända läge att tala om en svenskfientlig politik.
Annie Lööf (C) gjorde överlag en väldigt god insats i debatten. Bland annat var hon den som också nämnde landsbygdens utmaningar, städernas beroende av en levande landsbygd och vikten av att Sverige växer i takt. Centerledaren lyfte också småföretagens villkor och påminde om att de flesta nya jobb skapas i små och medelstora företag.
Vid ett tillfälle lät Annie Lööf dock retoriken bära i väg med sig. Det var när hon beskyllde Stefan Löfven (S) för att vara socialist när han kritiserade företagens möjligheter att driva skola. För det första har Löfven i handling aldrig gjort något som pekar på att han skulle vara något annat än en hederlig socialdemokrat. För det andra kan det inte vara så att man med automatik är socialist för att man oroar sig över privatägande i skolan. Det är en oro som är vanlig också bland socialdemokratiska och borgerliga väljare.
Migrationsfrågan kom naturligtvis­ upp. Tydligast kanske när Anna Kinberg Batra tackade Fridolin för att M och MP tidigare gjort upp och säkrat Sveriges öppenhet. Kinberg Batra tillade också att hon hoppades att man kunde fortsätta samarbetet. Därmed får man väl säga att hon stängde dörren för dem som hoppats på att M skulle röra sig mot en mer restriktiv invandringspolitik.
Den som försökte skapa skiljelinjer mellan blocken i synen på migration var i stället Göran Hägglund (KD). Där blev det intressanta meningsutbyten med Jonas Sjöstedt (V), som visade att det går att diskutera migrationens och integrationens utmaningar på ett konstruktivt sätt.
Gårdagens partiledardebatt skvallrade om att decemberöverenskommelsen inte är den våta filt över politiken som den beskrivits som. Nu tittar alla framåt mot vårbudgeten. Det är då vi ser om överenskommelsen håller, och om det i den parlamentariska situationen går att regera på ett trovärdigt sätt.
Ledarskribent
Annie Lööf (C) var den enda av partiledarna som lyfte landsbygdsfrågorna. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/TT